Brenner

SOPHIA ELISABETH BRENNER 

1600-1700-TALET

DU SOM OSS ÅTERLÖST, FÖRRÄN DU AVSKED TOG

1. Du som oss återlöst, 

förrän du avsked tog,

dej själv har delat ut 

och bjudit oss att äta.

Och mer begär jag ej, 

det är och blir mej nog,

vad du oss unnat har, 

det vill jag ej förgäta.

2. Påminn mej vad som skett,

den gunst dej därtill drog,

du Himlakost och Värd,

mer måste jag ej veta.

Styr ock mitt blinda vett

långt bort från denna bog,

att sådan hemlighet

av högmod efterleta.

3. Jag tror och vet förvisst 

att jag dej, Jesus, får 

här under bröd och vin - 

du ensam skall få råda.

Du är min Herre Krist,

som mer än jag förstår,

ja, mer än änglar än 

sej understått att skåda. 

4. Så kom, min Själavän, 

förena dej med mej 

på obegripligt sätt, 

till bot mot syndens våda.

Ja, stärk mej så igen,

så finner Satan sej 

med all sin makt för svag 

för oss förenta båda.

O DU VÅR ÅTERLÖSARE, AV NÅD OSS GIV

1. O du vår Återlösare, av nåd oss giv

att syndare må undfå detta bröd

till vederkvickelse, till salighet och liv,

det rätta ändamålet med din död.

2. Korsfäste Jesus, giv att aldrig någon må 

av denna kalk din dyra purpurflod 

anamma sej till doms, nej, låt oss alla få 

ett evigt liv, förvärvat med ditt blod.

3.:O Jesus, du som vid ditt bord dej själv oss ger,

giv åt var hungrig själ som hit nu går,

den tron, den tillförsikten trots vad ögat ser,

att hon dej själv i sakramentet får.