Sundelius

SELMA SUNDELIUS-LAGERSTRÖM

1800-1900-talet

I LIVETS AFTON

 

1. I livets afton, när vår kraft är bruten

och årens skuggor växer mer och mer,

hur tryggt att då, av Herrens arm omsluten,

få vandra fram den dag som än han ger!

2. Än nådens ord om Kristi kärlek talar,

om herdens trohet mot sin lilla hjord.

Än faller manna ner från himlens salar

på fattigt, nådehungrigt hjärtas bord.

3. Än flödar från de helga, djupa såren

försoningsmedlet, Jesu Kristi blod,

och än som förr, i de förflutna åren,

det ger åt själen frid och hopp och mod.

KRISTUS LEVER, UNDERBARA ORD

 


1. Kristus lever! Underbara ord,
som förvandlar tungt och sorgset mod.
Väl är mörkret stort här på vår jord,
men se, Kristus lever!

2. Kristus lever, trogne Frälsaren,
som på jorden var de svagas vän.
Samma milda hjärta har han än,
Herren Kristus lever.

3. Han har kämpat, segern vunnen är
över satan och all mörkrets här.
Dödens välde övervunnet är.
Herren Kristus lever.

4. Han är livet, vi ock leva får.
Om än genom dödens flod vi går,
skall det bli vår segersång ändå:
Herren Kristus lever.

5. Kristus lever, vilsekomna själ,

var nu inte längre världens träl.

Lyssna: än kan allt för dej bli väl!

Herren Kristus lever.