1600-talet
DEN LJUSA DAG GÅR UNDER
1. Den ljusa dag går under,
o Gud, var du vårt ljus!
I kvällens mörka stunder
bli kvar här i vårt hus!
Må, Jesus, du oss sköta,
du som för allt vet råd.
Allt ont som oss kan möta
förhindra i din nåd!
2. Om ännu ett jag skyndar
att be dej, käre Gud:
vad jag idag har syndat
mot dina goda bud,
vad som var mot din vilja,
o Gud, förlåt mej det!
Låt ingenting oss skilja
i tid och evighet!
3. Snart sömnen ögat täcker,
o Gud, ge frid och ro!
Snart våra ljus vi släcker,
välsigna bygd och bo!
Vårt liv och våra vänner
och allt som döljer sej
och allt vi vet och känner
vi lämnar nu åt dej.
HERRE GUD, DITT STORA NAMN, DIN ÄRA
1. Herre Gud, ditt stora namn,
din ära
hav och berg och himmel fram
skall bära,
och alla själar,
de trötta trälar,
ja, alla munnar
de skall förkunna
din ära.
2. Gud är Gud om alla land
låg öde.
Gud är Gud om alle man
låg döda.
Om folk går under
och jordens grunder,
i höga himlar
otalig vimlar
Guds gröda.
3. Höga berg och vattenfall
skall vika,
jord och himmel störta skall
tillika.
Vad våld vill vinna
skall fort försvinna,
men upp skall rinna,
som solen brinna
Guds rike!
HÖR GODA NYHETER, HÖR VAD SOM HÄNDE
1. Hör goda nyheter, hör vad som hände,
ja, vitt och brett må det talas därom!
Detta är dagen som Herren oss sände,
den efterlängtade äntligen kom!
Undret har skett!
Frälsning Gud gett!
Låt oss då fröjdas och glädjas i ett!
2. Kungar och furstar så hjärtligt har längtat
efter att skåda den härliga dag
då de den Frälsare de hade väntat
skulle få se till sitt hjärtas behag.
Tiden dock gick,
aldrig de fick
skåda sin Kung med sin jordiska blick.
3. Men vi som lever, vi må oss nu fröjda,
för vi kan sjunga av hjärtat i tro:
Hindren som skymde är nu undanröjda,
Herren har kommit att här bland oss bo.
Herren så kär,
Herren är här,
vi har fått se hur han verkligen är.
4. Akta dej, djävul, ja, sörj nu och klaga!
Vem ska du stämma när jungfrun har fött?
Vem vill du nu inför Herren anklaga?
Vet du att Kristus är kött av vårt kött?
Är det nu så,
vad gör du då?
Kristus kan hela din här emotstå!
5. Var då välkommen, bror Jesus, du kära,
var då välkommen i människokropp!
Ingen så högt vill vi tacka och ära,
du är vår räddning och du är vårt hopp!
Du ska ha tack,
lovsång och tack,
till dej, Välsignade, stiger vårt tack!
KRISTUS KOM SOM FRÄLSARE
1. Kristus kom som Frälsare,
kom med blod och vatten,
åt sin kyrka lämnade
han den himlaskatten,
vill så än påminna
varje man och kvinna
om det sanna, nya liv
som han oss dyrt fick vinna.
2. Anden ger oss frälsning med
vattnet och med ordet.
Så Guds rike sänks hit ned,
öppen står nu porten.
Han har allt gjort färdigt,
gör sitt folk rättfärdigt,
fastän djävul, synd och död
oss hotar än ihärdigt.
3. Men att Anden vattnet så
med sej själv förenar,
över allt förstånd ju går,
bortom allt vi menar.
Gud just så vill ha det,
i vår hand han la det,
varför skulle jag och du
då inte emotta det?
4. För då glad till dopet fram
pojke liksom flicka!
Jesus ska välsigna dem,
med sin kärlek smycka,
ja, vid dem sig fästa
och till deras bästa
ge dem arv i himmelen
så de Guds hus kan gästa!
O JESUS VID DIN ALTARFOT
Alt. koral:
1. O Jesus, vid din altarfot
vi ner oss ödmjukt böjer,
vi söker hälsa, liv och bot
och gärna hos dej dröjer.
Vi kommer på ditt gudomsord
som gäster vid ditt bröllopsbord
och mättas av ditt manna.
Ge oss en salig smak på det,
så sjunger vi i evighet
ett fröjdfullt Hosianna!
2. En större skatt ej önskas kan
än den Gud här oss lovat:
att Frälsaren, själv Gud och man,
här räcks oss som en gåva.
Han säger vad vi ej förstod:
"Det är min kropp, det är mitt blod!"
Ja, detta ska oss skänkas!
Vi får då honom som han är,
får honom helt, får honom här,
vad större kan väl tänkas?
3. Men om jag inte kan förstå
Guds sätt att oss benåda,
hans ord jag tryggt vill lita på
och låta honom råda.
En fattig gäst får också rum
i Herrens hus och helgedom,
vår Jesus själv mej möter.
Om inte strax jag finner mej,
mej syndare han ändå ej
från nådebordet stöter.
4. Pris vare dej för varje gång
du brödet åt oss delar,
för att du än ur syndens tvång
befriar oss och helar!
Gud Fader själv till evig tid
välsignar dej för korsets strid:
du bär vår syndabörda,
du lydig intill döden går
och tar oss vilsegångna får
från den som vill oss mörda.
5. Ditt minne ska, o Jesus, stå
i sinnen och i tankar,
så länge vetekorn kan fås
och druvor gror på rankan.
Var gång vi bryter heligt bröd
förkunnar vi din segerdöd
bland unga och bland gamla,
tills du i skyn är här igen
för att de dina hämta hem
och i ditt rike samla.
O STORE GUD SOM HJÄLPA KAN
1. O store Gud som hjälpa kan,
som är på både hav och land,
se med ditt milda öga
till alla som på havet är,
bevara dem för rev och skär
när vågorna går höga.
2. Låt dina änglar följa dem
och för dem välbehållna hem,
välsigna deras möda.
Ge fisk ur havets djupa grund,
ge dagligt bröd åt varje mun,
ge alla folk sin föda!
3. Förlåt vår synd, o Fader god,
för hans skull som på korset stod,
ditt goda namn till ära.
Och lär oss här i nådens tid
med tacksamhet och samvetsfrid
ditt ord i hjärtat bära!
OM ALLA MINA LEMMAR
1. Om alla mina lemmar
var fyllda helt av sång
och hade tusen stämmor
som ljöd på samma gång
och sjöng jag dag och natt -
jag kunde ej gengälda
Guds rikes stora skatt.
2. Jag vill mitt tack frambära,
o store Gud, till dej!
Dej vare lov och ära
för att du kallat mej
och räknat mej bland dem
som trots vad de förbrutit
hos dej har fått sitt hem.
3. Du grundlagt själv din kyrka
ibland oss, Herre kär!
Allt gott du ville verka
i din församling här.
Låt oss då i ditt hus
i trohet mot dej vandra
och följa Ordets ljus.
4. Låt livets källa flyta
med himmelsk nåd och makt
kring hela jordens yta,
till varje folk och trakt.
Låt lyckas Jesu namn,
så alla vägen finner
in i din fadersfamn.
5. Vår sång ska dej upphöja,
o Gud, som allt förmår.
Ditt bistånd skall ej dröja,
var än vår vandring går.
När vi nått hem en gång,
ska nya röster höjas
och sjunga Sions sång!
SOLEN PÅ HIMMELEN TILLSLÖT SITT ÖGA
1. Solen på himmelen tillslöt sitt öga
dagen då Jesus, vår Frälsare led.
Dubbel förmörkelse skedde den fredag
då även solen på korset gick ned.
Men så, på påskdagen, var återfunna
bägge de solar, som syntes försvunna!
Halleluja, halleluja!
2. Efter bedrövelsens tid kommer glädjen,
ja, efter regn strålar solskenet klart.
Din är all makt och all ära, o Jesus,
för i uppståndelsen blev uppenbart
att du den Eviges Son måste vara,
som rivit dödens och djävulens snara.
Halleluja! Halleluja!
3. Aldrig blir kornet till glädje och bärgning
om det ej kastas i jorden att dö.
Blommor om våren ju spirar ur marken
där de låg gömda i vinter och snö.
Så ska de blomstra, de vissnade lemmar,
de som i graven med tårar vi lämnar.
Halleluja! Halleluja!
4. Som fisken lämnade Jona på stranden
graven till slut ska gå miste om dem.
Är du, min Frälsare, verkligt uppstånden,
ska vi stå upp och få följa dej hem.
Där trädet är, där är också dess grenar.
Frukten, den kommer från dej som oss enar!
Halleluja, halleluja!
SÅ RÖRDE ANDEN SAKARIAS´ TUNGA
1. Så rörde Anden Sakarias´ tunga!
Den stumme prästen muntert kunde sjunga
sin lovsång med en hög och tydlig röst:
Lov ske dej, Gud, du Israels rätte Herre,
att du ditt folk från synd som tyngt allt värre
har återlöst!
2. Ett frälsningshorn så många här till glädje
du reste upp i Davids hus och säte
som du genom profeterna har sagt.
Du frälsar oss från alla som oss hatar,
från synd och värld, från helvetet och satan,
trots deras makt.
3. Din pakt och ed till Abraham med flera
du håller troget, ja, du gör än mera:
Du rycker oss ur fiendernas hand
och vill oss i din kärleks tjänst få städsla,
en tjänst för hela livet utan rädsla
och träldomsband.
4. Och du, min son, som nyfödd är och liten,
du ska få bli en Guds profet med tiden,
bereda väg och plats för Herren här.
Du för ditt folk hans frälsning ska förkunna,
så de förstår att deras synder tunga
förlåtna är.
5. Lär dem då också, att de ej förtjänar
sitt barnaskap med dygd, att Gud förlänar
det av sin mildhet och barmhärtighet.
Han själv ska komma ner till oss från höjden,
ja, Jesus, du vars väg Johannes röjde
har gett oss det,
6. Så du för alla som i mörker tvinar,
med evigt ljus och klarhet ska få skina
(det är ditt ord och evangelium)
och så oss in på fridens vägar styra –
ja, där din kärlek allt ska genomsyra
du ger oss rum.
VÄLSIGNAD ÄR DU, JESUS KRIST
1. Välsignad är du, Jesus Krist!
Din död har räddat mången!
Som Simson välte du till sist
den makt som höll dej fången.
Och mörkrets stora, stängda port,
den bar du bort,
fastän din dag var gången.
2. Från korsets träd du lyftes av
och bars till örtagården.
Där lades du i Josefs grav,
Pilatus skötte vården.
Du blev Guds sköna, gröna kvist,
o Jesus Krist!
En evig sommar spår den!
3. Tack Jesus, att min vilas tid
i stillhet ska förflyta!
För din skull får jag ro och frid,
hur satan än kan ryta.
Du håller vakt om mina ben
bland mull och sten
- vem törs då friden bryta?
4. För gott ska alla kroppens men
i graven stängas inne.
Jag ska stå upp helt frisk och ren,
all synd och brist försvinner.
Det gamla ska som rök förgå,
jag ska uppstå,
nytt liv med dej jag finner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar