Granqvist

IDA GRANQVIST

1900-talet 

'

O GIV OSS, HERRE, AV DEN TRO

1. O giv oss, Herre, av den tro

som sorgerna betvingar,
som lyfter oss till ljus och ro
på starka örnevingar,
som talar mäktigt till envar
och bär oss under färden,
som härlig tröst i tvivlen har
och övervinner världen.

2. O giv oss, Herre, av det hopp
som missmod icke hinner,
som skådar utur tårar opp
och därför styrka vinner,
som ej, hur stjärnlös natten står,
till ängslig bävan bliver,
men drömmer om det jubelår
som evig sällhet giver.

3. O giv oss, Herre, kärlek ock,
som aldrig vänder åter,
som, fastän ständigt gäckad, dock
sig ej förtröttas låter,
den glöd som icke släckes ut
av stora vattuflöden,
den makt som ej vet gräns och slut,
men segrar över döden. 




VI MÅSTE FÅ ALLT FLERA MED

1. Vi måste få allt flera med
till sabbatsron därhemma,
till andra strandens härlighet,
till Herrens gyllne stad,
vars murar heter salighet, 
vars portar heter lovsång,
och evig glädje pelarna,
som skymtar rad vid rad.

2. Vi måste få allt flera med,
för svag blir annars sången,
för fattigt jublet, som en gång
till sist skall stiga där
kring honom som har övervunnit
lidandet och döden,
som lov och ära, pris och tack
allena värdig är.

3. Det är ej nog, o nej, o nej,
att ensam finna vägen.
Vi måste räcka ut vår hand
till dem som vilse går,
så att vår skaras glesa led
alltmera börjar tätna
och tusen sinom tusen vittnen 
härligt med oss står.