Rudbeck d.y.

OLOF RUDBECK D.Y.
1600-1700-talet

















O GUD SOM ALLTING SER 

 
1. O Gud, som allting ser 
och väger dem som dömer,
giv att de var och en 
sin ämbetsplikt ej glömmer,
som är att skaffa rätt, 
och inte bry sej om
ens ogunst eller gunst, 
men blott en rättvis dom!

2. Giv nåd, att omsorgsfullt 
för mänskors väl de vakar,
att lugnt och samvetsgrant 
de varje mål rannsakar,
så att de ej för långt 
en utredd sak drar ut,
ej heller har för brått 
till mörka sakers slut,

3. ej ser förbi en svag 
och ej en mäktig ärar,
men hör på både den 
som svarar och som kärar.
Den vare fattig, rik, 
vän, ovän, upphöjd, låg,
så lär dem döma så, 
som om de det ej såg!

4. Låt dem en främlings rätt 

och änkas sak ej vända

för mutor, höghet och 

vad mer som plägar hända,

ej hämnas här på den

som brutit har mot dem

och tänka: nu ska du

få se att hut går hem!

5. Giv att de självklokhet 

i domen noga väjer,

sej inte billar in

att allt de själva säger

skall vara som om det 

av himlen vore sagt,

det mången ärlig man

har från sin välfärd bragt.

6. Dock, finns det skäl och grund

till detta som de driver,

så giv, o Gud, att de

därvid så stadigt bliver

att de ej går ifrån

den mening som är god

och för en ringa vinst

fördömer menlöst blod.

7. Må de som Samuel

mot slutet kunna säga:

"Om någon visar att

jag andra velat preja,

har tagit mutor och

gjort någon övervåld,

vill jag betala allt,

om jag än bleve såld."

8. Vi vet ju, Gud, att du 
ej långt i fjärran vistas,
men mitt ibland oss är 
och märker vad som tvistas,
vad tänks och talas, görs - 
tills var och en blir ställd
en dag inför din dom, 
som slutligen blir fälld.

9. Så undervisa oss 
och lär oss dina rätter,
så de som dömer ej 
sitt kall tillbakasätter,
men dömer så att de 
ej kommer sist på fall,
när, Gud, inför din dom 
de själva träda skall.