1800-talet
FARVÄL KÄRA VÄNNER, DET MÅSTE DOCK SKE
1. Farväl, kära vänner! Det måste dock ske,
att vi nu ej längre varandra får se.
Det kostar väl på, men vår Faders behag,
o må det oss även behaga i dag!
//: Han känner vårt bästa, och lyda vi må
och resdräkten taga, då han säger: gå! ://
2. Vi skiljs ej för evigt, ty vi är ju ett
i honom som rike och barnaskap gett.
Och snart får vi samlas i glädje och frid,
då slutad är vandringens oro och strid.
//: Fast vägarna skiljs, vi mot hemmet får gå;
Gud låte oss alla det livsmålet nå! ://
3. Ja, hjälpe oss Herren, att vad oss än sker
vår tro och vår kärlek må växa alltmer,
att hoppet blir stadigt och vandringen god,
att aldrig vi umbär vår Frälsares blod,
//: att över förmågan ej frestelsen går
när satan får sålla och striden blir svår ://
4. O Herre vår Gud, du vår Fader så kär,
vi alla tillsammans nu beder dej här,
att ingen ibland oss förlorad ska gå,
att en gång tillsammans vi hos dej ska stå
//: i Jesu rättfärdighets skinande skrud
som Lammets fullkomliga, saliga brud! ://
5. Om mer vi här träffas, det står i Guds hand,
men må vi blott mötas i himmelens land
och aldrig mer skiljas, då skaran så stor
för evigt får se var vår Frälsare bor!
//: Åt honom vi lämnar vår kropp och vår själ
och säger varandra i hans namn: Farväl! ://
FÖRGÄVES ROPAR DEN REDAN DÖMDE
1. Förgäves ropar den redan dömde
om någon lindring i all sin nöd,
fast här om lycka och frid han drömde,
den drömmen slutat med evig död.
Han nu kan aldrig ur djupet fara
till frälsta skaran i himlen opp,
ty se, befäst då ett svalg ska vara,
som ej ger rum för en skymt av hopp.
2. Men lugn som Abrahams trygga sköte
ska mången Lasarus vila där,
som efter nöd gått sin ro till möte,
fast han var glömd och föraktad här.
Han redan här hade i sitt hjärta
en himmelsk frid, ty han svarat ja
på Herrens kallelse, och hans smärta
är nu förbytt i halleluja.
3. Men ve, ur djupet den själen klagar,
som nu sitt purpur, sin ära mist,
som här förspillt sina nådedagar
och här föraktat sin Herre Krist.
Ett nej är ropet som ännu ljuder,
ett nej, ur pinan blott än ett nej
och nåd ej Herren nu längre bjuder,
ty när han bjöd den, man ville ej.
4. Hur är det nu, har du hopp om livet?
Är du försonad med Herren Gud?
När blev åt Jesus ditt svar väl givet?
Tänk om du saknar hans bröllopsskrud?
O svalget vidgas alltmer, ty redan
sej skiljer livets och dödens stråt.
Än finns det väg mellan dem - men sedan
för tid och evighet skils de åt.
5. Du här kan vandra kring hela jorden
fritt över haven du segla må,
du här kan lyssna till nådesorden
och här kan du dem ur hågen slå.
Men där i ändlösa evigheten,
ack, där är valet ej längre ditt,
ty där ej erbjuds den saligheten
som du försköt, när den bjöds dej fritt.
6. Så hör idag hur dej Jesus ropar,
hör hur han kallar dej ömt vid namn!
Med kärlek än han dej överhopar
och går emot dej med öppen famn.
Än är ej svalget befäst, än ljuder
hans röst, som gärna dej frälsa vill,
men kom, ja, kom medan Herren bjuder,
nu må du svara ditt "ja" därtill!
NU ÄR MIN TRÄLDOM SLUT
1. Nu är min träldom slut,
Jesus är min!
Nu får jag vila ut,
Jesus är min!
Jag länge ej förstod
värdet av Jesu blod,
fast han gjort saken god,
nu är han min!
2. Jag nu förstår Guds råd,
Jesus är min!
Vi frälsas blott av nåd,
Jesus är min!
I honom har jag frid
mitt under kamp och strid
min korta prövotid,
Jesus är min!
3. O vilken skatt jag fått,
Jesus är min!
Det är så gott, så gott,
Jesus är min!
Visst har jag daglig brist,
men bördan har jag mist,
ty den tog Jesus Krist
och han är min.
4. Nog må jag fröjda mej,
Jesus är min!
Helt han mej givit sej,
Jesus är min!
Han som mej löst en gång,
han är min sol, min sång,
mitt under tidens tvång,
Jesus är min!
5. Farväl med all min nöd,
Jesus är min!
Var är din udd, o död?
Jesus är min!
Snart bor jag i Guds stad,
nåden i högsta grad,
jag är så glad, så glad,
Jesus är min!
6. Farväl med synd och lag,
Jesus är min!
Välkommen, domedag,
Jesus är min!
Välkommen, evighet,
nu jag med visshet vet
var jag får salighet,
Jesus är min!
7. Här och i himlens höjd
Jesus är min!
Nämn ingen annan fröjd,
Jesus är min!
Han är min salighet,
nu och i evighet
vilar min tro på det,
Jesus är min!
O OM JAG
BÖN OM ANDENS FRUKTER
1. //: O om jag ://
troget höll min Herres lag,
som hans Ande skrivit in
djupt i hjärtegrunden min,
höll den varje stund och dag!
2. //: O om jag ://
kunde, Jesus till behag,
mera barnsligt tro hans ord,
så mer frukt hos mej blev spord
genom Andens fria lag!
3. //: Väl jag har ://
själve Gud till vän och Far,
Jesus är min Frälsare,
jag har fått förlåtelse,
ja, hur stor min skuld än var,
4. //: jag är ren ://
Kristi blod har gjort mej ren
inför Gud, men vandringen
i den sanna helgelsen,
o där fattas mycket än!
5. //: Jag väl fått ://
håg och lust att göra gott,
men har också köttet kvar,
som sin egen vilja har,
älskar synden utan mått.
6. //: Jesus min ://
du mej frälst att vara din,
bli du själv min helgelse,
mera av din kraft mej ge,
skriv din lag i hjärtat in!
7. //: Låt min tro ://
ej av känslorna bero,
utan sann och levande
bara på ditt löfte se
och i dej ha all sin ro.
8. //: Kärlek giv ://
målet för min kärlek bliv!
Att dej älska över allt,
älska det som du befallt,
må bli målet för mitt liv!
9. //: Giv mej fröjd ://
låt mej vara glad och nöjd
att mitt namn i himlen står
och att sist jag kronan får
av din nåd i himlens höjd.
10. //: Låt din frid ://
bo i hjärtat all min tid,
sådan du den, Jesus ger,
låt den växa till alltmer
under livets kamp och strid.
11. //: O, jag vet: ://
det behövs tålmodighet,
för att kunna hålla ut
under allt till livets slut,
med dess sorger och förtret.
12. //: Gör mej mild ://
utav hjärtat, lik din bild,
ödmjuk, tålig också då
när du lägger korset på,
ifrån knot och otro skild.
13. //: Andens frukt ://
är ock saktmod, godhet, tukt,
trofasthet och dygder fler,
som må växa till alltmer
och få ge en ljuvlig lukt.
14. //: Men jag ser ://
hjärtats ondska mer och mer.
Det behövs förlåtelse
även för min helgelse,
ringa frukt min tro dej ger.
15. //: Och ändå ://
kan Guds barn jag kallas få,
ty jag har rättfärdighet,
ja, fullkomlig helighet,
varmed jag dock ska bestå.
16. //: Ej i mej ://
men, o Jesus, helt i dej!
Och just därför vill jag bli
från all synd och otro fri,
som jämt låder än vid mej.
17. //: Men det sker ://
inte förrän dej jag ser,
då jag dej som allt mej gav
skådar bortom död och grav,
aldrig syndar jag då mer.
18. //: Hjälp du mej ://
nu att leva helt för dej,
minnas att du gjort mej ren,
se din nåd mot var och en.
Jesus, håll mej nära dej!
SE, MÅLET HÄRLIGT LYSER
1. Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!
Du målet är,
och allt besvär
för vilket här jag ryser
jag där snart glömmer glad.
Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!
2. Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.
Nej, i Guds stad,
där är man glad,
ej sorg, ej rop skall vara,
där jämt man Lammet ser.
Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.
3. Han som på tronen sitter
där råder över dem
med evig frid,
där finns ej strid,
ty ingen ond och bitter
bor i Jerusalem.
Han som på tronen sitter
där råder över dem.
4. Och Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär,
som Jesus fann
och seger vann,
du äger vad jag äger,
allt mitt nu ditt det är.
Ja, Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär!
5. O den som redan vunnit!
Ja, den som vore där
i vilans hamn,
i Jesu famn,
tänk när jag målet hunnit
för all min längtan här!
O den som redan vunnit,
ja, den som vore där!
6. Men du mej visar vägen,
min käre Frälsare!
Ja, vägen går
i dina spår,
själv hjälplös och förlägen
jag blott på dej vill se.
Ja, du mej visar vägen,
min käre Frälsare.
7. Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn.
Ja, också jag,
så arm och svag,
en gång skall målet hinna
i härlighetens hamn.
Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn!
VI HAR NU I HIMLEN EN ÖVERSTEPRÄST
1. Vi har nu i himlen en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
en sådan ju passar för mej.
2. Ack, skulle jag själv komma fram inför Gud,
för evigt jag borta då blev,
ty jag har ju syndat och brutit hans bud,
den lag i vårt hjärta han skrev,
3. den lag som han sedan på Sinai gav
och sände från himmelen ned,
att visa oss alla sin helighets krav
och att han av synden blir vred.
4. Vår överstepräst, han tog på sej att stå
som medlare för oss hos Gud,
att själv under lagens förbannelse gå
och hålla de brutna Guds bud.
5. Ett fullkomligt offer för oss han frambar,
o djup av Guds eviga råd!
Fullkomligt för evigt det offret ju var.
Så är vi då frälsta av nåd!
6. Så är han den nya och levande väg,
som in genom förlåten går.
Är detta ej saligt, o syndare, säg?
Till Herren vi komma nu får.
7. Själv frestad i allting just lika som vi,
fast utan all synd i sin själ,
han kan oss i frestelsestunden stå bi
och fostra och hjälpa så väl.
8. Så har vi förvisso en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
kan han då ej passa för dej?
VI HÖR FÅGLARNA I SKOGEN SJUNGA
1. Vi hör fåglarna i skogen sjunga,
varje fågel sjunger på sitt vis.
Ska vi inte, gamla liksom unga,
stämma upp en sång till Herrens pris?
2. Varför vill sej många hjärtan sluta?
Varför är så mången själ så ljum,
vill så sällan sej i lov utgjuta?
Varför är jag själv så trög och stum?
3. Värm, o Jesus, själv mitt kalla hjärta,
tänd din helge Andes eld i mej,
så att jag i både fröjd och smärta
aldrig upphör med att lova dej!
4. Väck oss alla, Jesus, ur vår dvala,
håg och krafter till det goda giv,
lär oss du med nya tungor tala,
giv du själv de döda benen liv!
VÄLSIGNADE STUNDER
1. Välsignade stunder,
som Jesus oss ger,
då frälsningens under
tillsammans vi ser,
då ordet förkunnar
vårt eviga väl,
//: då Jesus är nära ://
att väcka och lära
och trösta vår själ!
2. O Jesus, vår Herre,
din Ande oss giv!
Vi har ju dess värre
ej krafter, ej liv,
ej tro och ej kärlek,
om du inte ger
//: vadhelst vi behöver, ://
du hör våra böner
och nöden du ser.
3. Vi är ju så kalla,
ja, hårda som sten
av födelsen alla;
det finns bara en
i himlen, på jorden
som vill och som kan
//: vårt hjärta förändra ://
vårt hjärta omvända,
du ensam det kan.
4. Så vänd du vårt sinne
mot målet i tid,
och giv att vi finner
vår frälsning och frid,
vår näring, vårt liv
i vad du för oss gjort:
//: ditt blod och din pina ://
har gjort oss till dina,
så dyrbart och stort!
5. Dej därför förbarma
och tänk på vår nöd.
Ja, gör oss nu varma
och väck oss ur död;
låt lagen få väcka,
låt nåden bli stor,
//: låt Anden få verka, ://
så alla kan märka,
att du bland oss bor!
BÖN OM ANDENS FRUKTER
1. //: O om jag ://
troget höll min Herres lag,
som hans Ande skrivit in
djupt i hjärtegrunden min,
höll den varje stund och dag!
2. //: O om jag ://
kunde, Jesus till behag,
mera barnsligt tro hans ord,
så mer frukt hos mej blev spord
genom Andens fria lag!
3. //: Väl jag har ://
själve Gud till vän och Far,
Jesus är min Frälsare,
jag har fått förlåtelse,
ja, hur stor min skuld än var,
4. //: jag är ren ://
Kristi blod har gjort mej ren
inför Gud, men vandringen
i den sanna helgelsen,
o där fattas mycket än!
5. //: Jag väl fått ://
håg och lust att göra gott,
men har också köttet kvar,
som sin egen vilja har,
älskar synden utan mått.
6. //: Jesus min ://
du mej frälst att vara din,
bli du själv min helgelse,
mera av din kraft mej ge,
skriv din lag i hjärtat in!
7. //: Låt min tro ://
ej av känslorna bero,
utan sann och levande
bara på ditt löfte se
och i dej ha all sin ro.
8. //: Kärlek giv ://
målet för min kärlek bliv!
Att dej älska över allt,
älska det som du befallt,
må bli målet för mitt liv!
9. //: Giv mej fröjd ://
låt mej vara glad och nöjd
att mitt namn i himlen står
och att sist jag kronan får
av din nåd i himlens höjd.
10. //: Låt din frid ://
bo i hjärtat all min tid,
sådan du den, Jesus ger,
låt den växa till alltmer
under livets kamp och strid.
11. //: O, jag vet: ://
det behövs tålmodighet,
för att kunna hålla ut
under allt till livets slut,
med dess sorger och förtret.
12. //: Gör mej mild ://
utav hjärtat, lik din bild,
ödmjuk, tålig också då
när du lägger korset på,
ifrån knot och otro skild.
13. //: Andens frukt ://
är ock saktmod, godhet, tukt,
trofasthet och dygder fler,
som må växa till alltmer
och få ge en ljuvlig lukt.
14. //: Men jag ser ://
hjärtats ondska mer och mer.
Det behövs förlåtelse
även för min helgelse,
ringa frukt min tro dej ger.
15. //: Och ändå ://
kan Guds barn jag kallas få,
ty jag har rättfärdighet,
ja, fullkomlig helighet,
varmed jag dock ska bestå.
16. //: Ej i mej ://
men, o Jesus, helt i dej!
Och just därför vill jag bli
från all synd och otro fri,
som jämt låder än vid mej.
17. //: Men det sker ://
inte förrän dej jag ser,
då jag dej som allt mej gav
skådar bortom död och grav,
aldrig syndar jag då mer.
18. //: Hjälp du mej ://
nu att leva helt för dej,
minnas att du gjort mej ren,
se din nåd mot var och en.
Jesus, håll mej nära dej!
SE, MÅLET HÄRLIGT LYSER
1. Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!
Du målet är,
och allt besvär
för vilket här jag ryser
jag där snart glömmer glad.
Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!
2. Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.
Nej, i Guds stad,
där är man glad,
ej sorg, ej rop skall vara,
där jämt man Lammet ser.
Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.
3. Han som på tronen sitter
där råder över dem
med evig frid,
där finns ej strid,
ty ingen ond och bitter
bor i Jerusalem.
Han som på tronen sitter
där råder över dem.
4. Och Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär,
som Jesus fann
och seger vann,
du äger vad jag äger,
allt mitt nu ditt det är.
Ja, Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär!
5. O den som redan vunnit!
Ja, den som vore där
i vilans hamn,
i Jesu famn,
tänk när jag målet hunnit
för all min längtan här!
O den som redan vunnit,
ja, den som vore där!
6. Men du mej visar vägen,
min käre Frälsare!
Ja, vägen går
i dina spår,
själv hjälplös och förlägen
jag blott på dej vill se.
Ja, du mej visar vägen,
min käre Frälsare.
7. Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn.
Ja, också jag,
så arm och svag,
en gång skall målet hinna
i härlighetens hamn.
Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn!
VI HAR NU I HIMLEN EN ÖVERSTEPRÄST
1. Vi har nu i himlen en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
en sådan ju passar för mej.
2. Ack, skulle jag själv komma fram inför Gud,
för evigt jag borta då blev,
ty jag har ju syndat och brutit hans bud,
den lag i vårt hjärta han skrev,
3. den lag som han sedan på Sinai gav
och sände från himmelen ned,
att visa oss alla sin helighets krav
och att han av synden blir vred.
4. Vår överstepräst, han tog på sej att stå
som medlare för oss hos Gud,
att själv under lagens förbannelse gå
och hålla de brutna Guds bud.
5. Ett fullkomligt offer för oss han frambar,
o djup av Guds eviga råd!
Fullkomligt för evigt det offret ju var.
Så är vi då frälsta av nåd!
6. Så är han den nya och levande väg,
som in genom förlåten går.
Är detta ej saligt, o syndare, säg?
Till Herren vi komma nu får.
7. Själv frestad i allting just lika som vi,
fast utan all synd i sin själ,
han kan oss i frestelsestunden stå bi
och fostra och hjälpa så väl.
8. Så har vi förvisso en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
kan han då ej passa för dej?
VI HÖR FÅGLARNA I SKOGEN SJUNGA
1. Vi hör fåglarna i skogen sjunga,
varje fågel sjunger på sitt vis.
Ska vi inte, gamla liksom unga,
stämma upp en sång till Herrens pris?
2. Varför vill sej många hjärtan sluta?
Varför är så mången själ så ljum,
vill så sällan sej i lov utgjuta?
Varför är jag själv så trög och stum?
3. Värm, o Jesus, själv mitt kalla hjärta,
tänd din helge Andes eld i mej,
så att jag i både fröjd och smärta
aldrig upphör med att lova dej!
4. Väck oss alla, Jesus, ur vår dvala,
håg och krafter till det goda giv,
lär oss du med nya tungor tala,
giv du själv de döda benen liv!
VÄLSIGNADE STUNDER
1. Välsignade stunder,
som Jesus oss ger,
då frälsningens under
tillsammans vi ser,
då ordet förkunnar
vårt eviga väl,
//: då Jesus är nära ://
att väcka och lära
och trösta vår själ!
2. O Jesus, vår Herre,
din Ande oss giv!
Vi har ju dess värre
ej krafter, ej liv,
ej tro och ej kärlek,
om du inte ger
//: vadhelst vi behöver, ://
du hör våra böner
och nöden du ser.
3. Vi är ju så kalla,
ja, hårda som sten
av födelsen alla;
det finns bara en
i himlen, på jorden
som vill och som kan
//: vårt hjärta förändra ://
vårt hjärta omvända,
du ensam det kan.
4. Så vänd du vårt sinne
mot målet i tid,
och giv att vi finner
vår frälsning och frid,
vår näring, vårt liv
i vad du för oss gjort:
//: ditt blod och din pina ://
har gjort oss till dina,
så dyrbart och stort!
5. Dej därför förbarma
och tänk på vår nöd.
Ja, gör oss nu varma
och väck oss ur död;
låt lagen få väcka,
låt nåden bli stor,
//: låt Anden få verka, ://
så alla kan märka,
att du bland oss bor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar