Stenbäck

LARS STENBÄCK
1800-talet













FÖR JESU MILDA ÖGON




1. För Jesu milda ögon
jag ställer mej så arm jag är.
Min skuld och fattigdom jag bär
för Jesu milda ögon.

2. För Jesu milda ögon
betryckt av synd jag faller ner.
Med längtan i min nöd jag ser
i Jesu milda ögon.

3. För Jesu milda ögon
jag syndat har mot Herrens lag.
Min dom däröver väntar jag
för Jesu milda ögon.

4. I Jesu milda ögon
jag ser. Förskjuter han mej, så
nedsjunkande jag ser ändå
i Jesu milda ögon. 










GUDS BARN JAG ÄR




Guds barn jag är!
Ack, saliga ro och glädje!
Guds barn jag är!
För vem ska jag säga min glädje?
För Gud vill jag säga min glädje.
Guds barn jag är!
Guds barn jag är!
Ack, saliga ro och glädje!















NÄR DEN ARMA JORDENS TID FÖRGÅR




1. När den arma jordens tid förgår
lever likväl Kristus år från år.
Och vad fruktar vi om han är vår
i de växlande tider?

2. Mänska, har du endast Kristus kvar,
har du själva Gud till vän och far,
nog och över nog, ja, allt du har,
trots de växlande tider.

3. Kommer på en gång all mörkrets här,
kommer satan och vår död begär,
se, den starke Hjälten är oss när
i de växlande tider.

4. Upp då modigt i vår Herres spår!
Segerns fröjd är genom honom vår.
Kristi stridsman icke vila får
under växlande tider.

5. Herrens domar över världen går,
mänskor ser med ångest deras spår.
I sin svaghet intet de förstår
av de växlande tider.

6. Se, sin eld vill Kristus här ha tänd,
därför blev han hit till jorden sänd,
aldrig av den blinda världen känd
under växlande tider.

7. Men sin lilla hjord han känner än
och med evig makt han skyddar den.
Må han kännas ock av den igen
i de växlande tider!





NÄR NU TILL JORDEN NER



1. När nu till jorden ner  
sej nattens mörker sänker,  
jag upp till Jesus ser, 
som livets ljus mej skänker. 
Hos dej, o Jesus kär, 
o Jesus kär, idel solsken är. 

2. Jag tackar dej med fröjd 
att jag till dej får träda 
och åter kan förnöjd 
mej i din åsyn glädja. 
Du tar ju mej emot, 
tar mej emot, Herre Sebaot. 

3. I dag fåfängligt var 
nog mycket som jag gjorde. 
Jag inte vandrat har 
inför dej som jag borde. 
Det ser och vet du väl, 
du vet, och det vet också min själ. 

4. Jag ber dej, Jesus god, 
att du min synd förlåter, 
och med ditt dyra blod 
på nytt mej renas åter. 
Jag släpper inte dej 
förrn du i kärlek välsignar mig. 

5. Jag trygg nu lägger mej
i ditt beskydd till vila 
och vaknar upp med dej 
att till min gärning ila, 
ty dag och natt du är, 
o Herre Jesus, mej lika när.