Bohman

ERIK GUSTAF BOHMAN
1900-talet









HUR SKA JAG TILL MÅLET HINNA




1. Hur ska jag till målet hinna,
jag som ofta tvivel bär?
Hur ska jag väl övervinna
fiendernas starka här?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
I hans namn jag kraft ska finna,
mod hur svag jag själv än är.

2. Hur bestå i varje fara,
som i livet möter mej?
Hur ska jag min fot bevara
från de hot som döljer sej?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
"Han", så hör jag ordet svara,
"kan fullkomligt frälsa dej."

3. Hur ska jag väl kunna häva
allt det onda i mitt bröst,
själviskhetens stämma kväva,
tvivlens och bekymrens röst?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
Jag behöver inte bäva:
Jesus kan, det är min tröst!

4. Vem besegrar syndens lågor,
där så mången själ förbrann?
Vem förjagar dödens vågor,
där så månget hopp försvann?
Inte jag, men Jesus kan!
Jag är svag, men inte han.
Svar jag hör på livets frågor
i Guds eget ord: "Han kan!"







NU GLÄD DIG, DU SIONS FÖRSKINGRADE SKARA



1. Nu gläd dig, du Sions förskingrade skara,
din framtid är rik och skön!
Din Gud skall församla sitt folk och besvara
det kämpande hjärtats bön.
Sin spira han höjde
ur Israel opp;
dess anblick dig fröjde
och vare ditt hopp!
Dess strålande glans skall i evighet vara
och bringa dig himmelsk lön.

2. O härskarestav, du din skönhet ej vinner
av guld eller ädelsten,
men morgonens gyllene prakt dig ej hinner,
ej solen i middagssken!
Ej Libanons cedrar
dig ärofull gjort.
Den Högste förnedrar
vad världen har stort.
Men utvald av Honom din härlighet brinner
så underbart hög och ren.

3. Välsignad sig höjer ur Jakob en stjärna,
en spira ur Israel.
Ett fridens banér skall Guds menighet värna
i trygghetens eviga tjäll.
Guds heliga händer
nu fatta dess stav,
och riken och länder
besegras därav.
De heliga bo i dess strålar så gärna
och skåda Immanuel.

4. Hans konungaspira är frälsningens spira
och kärlek och nåd är dess glans.
Och levande tro och gudaktighet vira
omkring den en evig krans.
Och själen sig svingar
till Barnet så glad,
och lovsången klingar
i Betlehems stad.
Ja, lovom den Konung, vars högtid vi fira,
ty riket och makten är Hans.

5. Se, jorden den vida Hans välde skall skåda
och död blir i liv förbytt.
Och Gud sitt förlorade barn skall benåda,
den Gud som gör allting nytt.
Då helas och skäras
en blödande värld;
i elden förtäras
dess blodiga svärd.
Och riket av Gud ibland folken skall råda
och mörker och nöd ha flytt.