Schmidt

JOHANN EUSEBIUS SCHMIDT
1700-talet
















FÖRDOLDE GUD, SOM TRONAR I DET HÖGA



1. Fördolde Gud, som tronar i det höga,
du helige, ej har ett mänskoöga
dig skådat än i härlighetens skrud.
I otillgängligt ljus du bor och bliver,
och när din vilja du tillkännagiver,
föraktar världen dina bud.
Fördolde Gud.

2. Fördolda råd, i vilket Gud oss leder!
Vad än som sker, vårt bästa han bereder
och goda gåvor ger ur sitt förråd.
I urtids dagar Fadern på oss tänkte,
och till en Frälsare sin Son han skänkte,
som kom med sanning och med nåd.
Fördolda råd.

3. Fördolda tröst, som all vår nöd betvingar,
när nådens ord oss ljus och ledning bringar
och ger sin frid åt ett förkrossat bröst.
Det tröstar mig när jag min skuld begråter,
det gör mig viss att du, o Gud, förlåter.
Hur ljuv är ej för mig din röst!
Fördolda tröst.

4. Fördolda liv, som av Guds Ande födes
och inte dör, när annat allt förödes.
Det livet även mig, o Herre, giv.
Du ädla liv, dig äger Jesu vänner,
de Faderns barn som världen inte känner.
Kom till mig in, hos mig förbliv.
Fördolda liv.

5. Fördolda skatt, du pärla enda rena.
Från tidig morgon och till kvällen sena
jag söker dig som gör mitt hjärta glatt.
I dig en evig rikedom jag vinner,
som skall bestå när världens glans försvinner.
Du skingras ej i dödens natt.
Fördolda skatt.

6. Fördolda liv, jag bidar dig i hoppet,
då alla trogna som fullbordat loppet
får skåda Jesus efter slutad strid.
När för du mig min Frälsare till möte,
när når min själ sin vila i hans sköte
och smakar evighetens frid?
Fördolda tid. .










O VAD DIN HÄRLIGHET ÄR STOR



1. O vad din härlighet är stor,
ja, redan här på denna jord,
du som på Herren Jesus tror
och vilar endast vid hans ord,
du som från synden vänt dej om,
försonat dej med Herren Gud,
som blott och bar till Jesus kom
och kläddes i hans egen skrud.

2. Av Guds natur delaktiggjord
du har i himmelen din lott,
och vid din rike Herres bord
du har det redan mycket gott.
Om tron är svag, om världen ler,
du är ju lika säll ändå,
och den som ögon har, den ser
och gläds att Herren ställt det så.

3. Du är en präst, som inför Gud
de rätta offren nu frambär,
och en profet, ty Herrens bud
du lärt och själv nu andra lär.
Du är en konung, evigt får
du snart regera, och du är
Guds Andes tempel där du går,
ty honom i din kropp du bär.

4. Du står med Herren i förbund,
och han ej svika kan sin ed,
han tänker på dej varje stund
och själv han döden för dej led.
Du är hans hjärtas lust, hans skatt,
sitt rike vill han åt dej ge.
Han för dej genom dag och natt
och änglarna det lyster se.

5. Så klaga ej, lyft blicken opp
och glöm vad redan borta är!
Gör bruk av salighetens hopp,
det som en hjälm beständigt bär!
Och tro och vaka, bed och strid,
ta på dej Andens rustning all!
Det dröjer blott en liten tid,
så kommer han som komma skall.