Lappalainen

PEKKA FREDRIK LAPPALAINEN
1900-talet













MED SITT BLOD PÅ LÅNGFREDAGEN




1. Med sitt blod på långfredagen
Jesus allas lösen bragt,
gav sitt liv, uppfyllde lagen,
krossade all mörkrets makt.

2. Allas synd han på sej hade,
upp på korsets trä dem bar,
ned i evig grav dem lade,
vann så frälsning åt envar.

3. Så vill jag ej mer arbeta
för att salig bli, ty märk,
det är gott för mej att veta:
Gud är nöjd med Jesu verk.

4. Hur min skuld jag än begråter,
lika stor den står dock kvar.
Men på korset ser jag åter:
Jesus fullt den gäldat har.

5. Han mej iklätt segerskruden,
hela sin rättfärdighet,
andedöpt den täcka bruden,
krönt mej med sin helighet.

6. Genom tron, i tåredalen,
ser jag dunkelt Jesus kär,
men en gång i bröllopssalen
ser jag honom som han är.

7. Aldrig nog jag här kan sjunga
om den kärlek som jag fann,
ty en styv och jordisk tunga
himmelskt språk ej tolka kan.

8. Men i boningarna ljusa,
i Guds sköna paradis,
där skall sången evigt brusa
till min Jesu lov och pris.

9. Inget nya tungan binder,
inga tårar flyter där.
Vilken sällhet: inga hinder,
när jag skådar Jesus kär.

10. "Helig, helig, helig" redan
sjungas kan i tidens tvång,
men i härligheten sedan
klingar evigt lovets sång.