Frykman

NILS FRYKMAN
1800-talet






















FRÖJDAS, VART SINNE




1. Fröjdas, vart sinne,

julen är inne,

Frälsaren kommen är!

Se, hur nu ljusen

brinner i husen,

prisande vännen kär!

2. Natten förjagas,

redan det dagas,

sällhetens sol uppgår.

Herden för hjorden

mänska är vorden.

Nu är det jubelår.

3. O vilken ära:

Gud är oss nära,

Herren ibland oss bor.

Han till de ringa

himlen vill bringa.

Säll den på honom tror!

4. Gamla och unga,

låt oss nu sjunga:

Äran skall Herren ha!

Vitt över jorden

ljude de orden.

Amen, halleluja!

GLAD SOM FÅGELN PÅ SIN GREN I LUNDEN

1. Glad som fågeln på sin gren i lunden 
är jag nu av inga sorger bunden.
Jesus är min vän, så Anden säger, 
Guds nåd jag äger alla da'r. 

2. Han har frälst min själ ur otrosnatten, 
givit sämsta sonen bästa skatten, 
jag är barn i himlafadershuset, 
där nådeljuset lyser klart. 

3. Därför vill jag nu lovsjunga Herran, 
mina synder har han burit fjärran, 
aldrig, aldrig mer de kommer åter, 
fastän det låter så ibland. 

4. Om än dystra moln vill skymma solen, 
vägen är ej lång till nådastolen, 
lätt som dimman där all nöd försvinner, 
och hjärtat finner frid igen. 

5. Nöjd som barnet är i modersfamnen, 
trygg som seglaren i lugna hamnen, 
så vid Jesu kärleksfulla hjärta 
från nöd och smärta vilar jag. 

6. Honom vill jag älska, honom tjäna, 
han ska ha mitt hjärta, han allena. 
Jesu bud har blivit mej så kära, 
hans ok att bära ljuvligt är. 

7. Vid min faders bord i syskonringen 
mår jag väl - hur väl, det fattar ingen. Nådevindens ljuva, milda susning 
med stor förtjusning älskar jag.  

8. Snart är prövotiden här förliden. 
Jesus kommer snart, då slutar striden. 
Fröjd som ej på jorden sett sin like 
då i Guds rike väntar jag.




GLAD ÄNDA IN SJUNGA JAG VILL





1. Glad ända in
sjunga jag vill,
Jesus är min,
allt hör mej till.
Gud har mej kär,
nåden är fri,
lycklig jag är,
mer ska jag bli.

2. Borta jag var, 
fjärran från Gud,
gav inget svar
när jag fick bud,
hörde ej på,
lyssnade ej.
Var jag väl då
lycklig? O nej!

3. Kom så min vän, 
väckte mitt hopp,
tog mej igen,
reste mej opp,
löste min själ,
nu i hans famn
mår jag så väl.
Pris ske hans namn!

4. Ingen har mer
kärlek än den
livet här ger
ut för sin vän.
Jesus han tog
bördan på sej,
villigt han dog
även för mej.

5. Leva av nåd
- saliga lott!
Känna Guds råd,
- ja, det är gott!
Lär mej nu gå
kärlekens väg,
kronan att få,
Jesus, hos dej!












HERRE JESUS, NÄR DU SADE




1. Herre Jesus, när du sade:
"be, så ska ni också få!"
vilken dyr klenod du lade
ner i våra händer då!
Du som, rik i nåd för alla,
sagt oss att ditt namn åkalla,
//: o låt nådens skurar falla
så att öknen blomstra må! ://

2. Låt din Andes milda susning
ljuvt förnimmas denna stund,
så ej falska lärors tjusning
för oss bort från Ordets grund!
Sänd ditt ljus, det underbara,
dina bud nu själv förklara,
//: i din sanning oss bevara,
håll oss fast i ditt förbund! ://

3. Tack och lov för nådens under,
tack för nådens rika bord,
tack för alla himlastunder
redan här på syndig jord!
Herre, hjälp oss, dej till ära,
hedra i vårt liv din lära,
//: hör vår bön och var oss nära,
Amen är ditt löftesord! ://







JAG HAR EN VÄN SOM ÄLSKAR MEJ



1. Jag har en vän som älskar mej
så högt att han lät offra sej
i korsets död på Golgata.
Mitt hjärta, sjung halleluja!
Halleluja, jag har en vän
som leder mej till himmelen.
Han hela vägen med mej går
och av hans hand jag kronan får.

2. Jag har en vän, en mäktig vän,
som har sin tron i himmelen.
Han råder över alla land,
på höjd, i dal, på sjö och strand.
Halleluja, jag har en vän...

3. Men denne vän så hög och stor, 
han även i mitt hjärta bor
och fyller det med salig fröjd,
så jag kan sjunga glad och nöjd:
Halleluja, jag har en vän...

4. Vad gör det då att jag är svag
och ofta mörk min prövningsdag?
Så länge Jesus är min vän,
jag lycklig är och sjunger än:
Halleluja, jag har en vän...

5. Min bror, min syster, stäm nu in,
för denne vän är också din.
Om du ej är så from du vill,
hans nåd för dej dock räcker till!
Halleluja, jag har en vän...











JAG HAR I HIMLEN EN VÄN SÅ GOD

 


1. Jag har i himlen en vän så god,
en vän så god, en vän så god,
han har mej löst med sitt eget blod
från satan, synden och världen.
Han lyssnar alltid till hjärtats bön,
han har mej lovat en krona skön,
den ska jag bära som nådelön
när jag en gång slutat färden.

2. Jag ser i ordet hans sköna bild,
hans sköna bild, hans sköna bild,
han är så tålig, han är så mild,
han är den bäste av alla.
Han är en hjälte som ingen ann´,
för mej han seger i striden vann,
i honom jag också segra kan,
för mej ska fienden falla.

3. Mitt skuldregister han plånat ut,
han plånat ut, han plånat ut,
på mina synder han gjorde slut,
den bördan slipper jag bära.
Jag är i honom så ren för Gud,
ty han har klätt mej i helig skrud,
och därför höjer jag lovets ljud,
så gott jag kan, till hans ära.

4. Och nu jag sjunger så nöjd och glad,
så nöjd och glad, så nöjd och glad,
för Gud berett mej en härlig stad,
där jag får vila från striden. 
Där finns ej sorger, där finns ej nöd
och ingen smärta och ingen död,
blott liv och hälsa i överflöd
och ingen ände på friden.

5. Där får jag möta min vän så god,
min vän så god, min vän så god,
som här lät offra sitt eget blod
till min och allas försoning.
Där brusar sången så hög och klar,
en glädjeström genom hjärtat far 
- men nej! den far ej, den stannar kvar
i himlens härliga boning!









JAG LYFTER MINA ÖGON UPP TILL BERGEN




1. Jag lyfter mina ögon upp till bergen,
upp till min Faders hus i himmelen,
ty han har sagt: åkalla mig i nöden,
lägg bördan av och jag vill bära den!

2. Och han som skapat himmelen och jorden
och ensam råder över hav och land,
han hör beständigt vad mitt hjärta beder
och öppnar än för mej sin milda hand.

3. Så allt är väl, fast jag är arm och ringa.
Gud är min vän, och jag hör honom till.
Och därför får jag utan oro vara:
för sina barn han alltid sörja vill.







JAG SKULLE EJ SÖRJA (ACK, VARFÖR NU GRÅTA)



1. Jag skulle ej sörja, jag har ju en vän
som bär på sitt hjärta min nöd.
Den vännen är Jesus, han älskar mej än,
han älskar i liv och i död.

2. Han har mej utkorat, så usel jag var,
på nåd i hans rike jag bor.
Och nåden allena ska hålla mej kvar -
o Gud, vad din kärlek är stor!

3. Han går vid min sida, han vakar alltjämt,
han tröttnar ej han, så som jag.
Och riket jag ärver, det vet jag bestämt,
för så är min Faders behag.

4. Jag fruktar ej mera för helvetets makt,
mitt fäste är Israels Gud.
Han ska mej bevara, för så har han sagt,
han kan inte glömma sin brud.

5. Så reser jag trygg till det härliga land,
fast vågorna skyhöga går.
Tycks Frälsaren sova i båten ibland,
han är ju i båten ändå!








JESU KÄRA BRUD



1. Jesu kära brud,
vill du målet hinna?
Vill du skåda Gud
och din krona vinna?
Red dej då till strid
//: här en liten tid ://

2. Vet, du skall ej bo
här i jämmerdalen.
Vänta ingen ro
förrn i fröjdesalen.
Kamp och möda här,
//: frid och vila där ://

3. Vandra raskt framåt,
se dej ej tillbaka.
Världens fröjd och ståt,
detta allt försaka.
Jordisk rikedom
//: lätt gör själen tom ://

4. Världen skall nog än
lägga ut sin snara.
Akta dej för den!
Må du vaken vara.
Lev av Jesu nåd,
//: följ hans goda råd ://

5. Därför kämpatrupp,
tröttna ej i loppet!
Se mot himlen upp,
fröjda dej i hoppet!
Du får härlig lön:
//: segerkronan skön ://.

6. O min Jesus god,
hjälp du mej och alla.
Ge oss kraft och mod,
låt oss inte falla.
Du vår starkhet är,
//: du ditt rike bär ://









MIN FRAMTIDSDAG ÄR LJUS OCH LÅNG




1. Min framtidsdag är ljus och lång,

den räcker bortom tidens tvång,

där Gud och Lammet säll jag ser

och ingen nöd skall vara mer.

2. Ett oförgängligt arv jag har,

i himlen är det i förvar.

Och under prövotiden här

min Fader ger vad nyttigt är.

3. Pris vare Gud, som ställt det så!

Nu slipper jag att ängslig gå.

För mej han alltid sörja vill,

vad än som här må stöta till.

4. Så har jag frid uti min själ

och sjunger lycklig: allt är väl.

Jag vandrar trygg vid Faderns hand,

han leder mej till livets land.

5. Men, Herre Jesus, lär du mej

att leva mera helt för dej

den lilla tid jag har igen

på vägen hem till himmelen.

MIN GUD, NÄR JAG BETÄNKER




1. Min Gud, när jag betänker

vad du har gjort för mej,

vad nåd du städs mej skänker,

jag får ju allt av dej,

då blir jag hjärtligt glader,

då lockas lovet fram:

jag tackar dej, min Fader,

jag tackar dej, Guds Lamm.

2. Du döden för mej smakat,

du mina synder bar,

och över mej du vakat

i alla mina dar.

Vad hade av mej blivit

om du ej handlat så?

Om du ej nåd mej givit

jag måst i döden gå.

3. Nu är jag redan salig

och går till himmelen.

Jag njuter fröjd otalig

i Gud, min bäste vän.

Han själv skall mej bevara,

hans nåd är alltid ny,

och hotar någon fara

till honom får jag fly.

4. O, skulle jag då sörja

som har en sådan Gud?

Nej, hellre må jag börja

att höja lovets ljud.

Ja, Herren vill jag prisa:

hans nåd och trofasthet

skall bli min nya visa

i tid och evighet.

NATTENS SKUGGOR SAKTA VIKER




1. Nattens skuggor sakta viker,
morgonstjärnan ljuvligt ler,
snart den sälla dagen randas,
och dess sol går aldrig ner.
Herren kommer,
Herren kommer,
slut är då all jordens strid.
Bruden siras,
bröllop firas
i en evig fröjd och frid.

2. Vilket jubel inför tronen

när de frälsta där en gång

efter tidens vedermöda

stämmer upp sin segersång!

Herren kommer...

3. Herre Jesus, håll mej redo

till ditt möte varje stund!

Sen må jord och himmel falla,

fast består min sällhetsgrund.

Herren kommer... 








NU ÄR JAG LYCKLIG I ALLA SKIFTEN





1. Nu är jag lycklig i alla skiften,
mitt hjärta funnit vad det begär:
jag funnit Jesus och allt i honom -
vem kan begripa hur rik jag är?

2. Jag har en Gud, ja, en Gud som hjälper,
och Herren, Herren, så är hans namn.
Han mej från döden till livet frälsar
och är i stormen min trygga hamn.

3. Jag har förlossning igenom blodet
och barnaskapet jag återfått.
En plats jag äger vid nådebordet,
ibland Guds vänner, en härlig lott!

4. Jag har ett arv som ej har sin like
på denna jord, ja, det vet jag visst.
Det väntar mej i det ljusa rike
där blott på sorger ska vara brist.

5. Så är jag lycklig i alla skiften,
fast jag ej alltid min lycka ser.
Snart kommer Jesus och hämtar bruden,
och aldrig ska hon då gråta mer.









NU ÄR JAG NÖJD OCH GLADER





1. Nu är jag nöjd och glader,
nu kan jag andas ut,
nu bor jag hos min Fader,
min träldomstid är slut,
sen han mej lärde känna
sitt eviga förbund
i ordet, den klippfasta grund.

2. Jag fordom gick och tänkte
på bättring, bön och tro,
men det ej hjärtat skänkte
hugsvalelse och ro.
Nu tänker jag på Jesus,
hur ömt han älskar mej:
av kärlek han offrade sej.

3. Så har min Jesus älskat,
och så han älskar än,
och som han hittills frälsat,
så gör han om igen.
Hans blod mej ännu renar
från varje syndafläck
och gör mej fullkomlig och täck.

4. Om hjärtat mej fördömer
och köttet gör besvär,
den trösten jag ej glömmer
att Gud dock större är,
att nåden väger mera
än all min uselhet.
Och pris vare Lammet för det!

5. Nu Jesus hos mej bliver
med nåd så rik och fri.
Hans nåd mej helt omgiver,
jag vilar trygg däri.
Och nu jag slipper sörja,
ty Herren sköter allt.
Åt honom min sak jag befallt.

6. Nu Satan fritt må rasa
och världen hjälpa till.
Jag skall för dem ej fasa,
det går som Herren vill.
Guds ord behåller segern,
och alla segrar med,
som står i sin Frälsares led.

7. Så glad jag hemåt ilar
i Jesu Kristi namn,
och snart jag salig vilar
i fridens sälla hamn,
men under pilgrimsfärden
så här på barnavis
jag sjunger min Frälsares pris.









O JESUS KÄR, NÄR VILL DU HÄMTA MEJ

1. O Jesus kär, när vill du hämta mig 
från detta främlingslandet hem till dig? 
Jag är så trött, får ingen riktig ro, 
förrän i himlen jag hos dig får bo. 

2. Jag ofta tänkt hur bra det skulle bli, 
om blott från det och det jag bleve fri. 
Men nej, så länge jag på jorden är, 
så har jag fullt av möda och besvär. 

3. Jag faller ofta, och min synd är svår, 
den ger mig själv och andra många sår. 
Men fostran får jag av min Jesus här, 
och nöd är nåd, för Gud har mig så kär. 

4. Jag löfte fått att helt bli Jesus lik 
och komma hem - ja, tänk vad jag är rik! 
Men ska jag salig bära kronan där, 
jag måste också bära korset här. 

5. I himmelen, där svider inga sår! 
När frälst jag på dess gyllne gator går, 
ska jag av hjärtat sjunga jubelsång. 
Halleluja! Så ska det bli en gång! 

6. Ja, Gud ske lov, min nöd en ände har, 
Guds folk har än en ljuvlig vila kvar! 
Och då är skäl att kämpa några år: 
därhemma jag en evig vila får. 

7. Så väntar jag, så länge Herren vill, 
i liv och död jag hör min Jesus till. 
Min prövotid med strider, sorg och tvång 
en gång tar slut, om än den syns mig lång.

8. Så saligt att en gång få skåda Gud! 
Det blir en lycklig dag, då jag får bud. 
Tänk att få lämna allt elände här 
och evigt vara sen där Jesus är! 




O SÄLLHET STOR SOM HERREN GER



1. O sällhet stor som Herren ger
ren här på denna jord!
I kärlek han till barnen ser,
dem föder vid sitt bord.
Hans nåd är ny var dag och stund,
och evigt fast står hans förbund.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

2. Det är så gott att älska Gud
som oss har älskat först,
så gott att vara Kristi brud
och slippa evig törst.
När världens fröjd en ände tar
har han det bästa vinet kvar.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

3. Väl blir det mörker mången gång,
ej solen skiner jämt.
Väl får vi känna tidens tvång,
men ett är dock bestämt:
det blir ej mörkt i himmelen,
och resan, vad betyder den?
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

4. Bekymra er då inte mer
för hem och dagligt bröd.
Det är det ord oss Herren ger,
han är vårt säkra stöd.
Han är oss alla dagar när,
han oss och våra bördor bär.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

5. Är det så saligt redan här
att vara Jesu vän,
hur skall det då ej bliva där
en gång i himmelen!
Där får vi fröjdas var minut,
vår salighet tar aldrig slut.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

SÅ STORT ÄR INGENTING 

 

1. Så stort är ingenting 
som att i syskonring 
vid Jesu bord få samlas 
med änglar runt omkring. 

2. För mitt ibland oss är 
vår vän och broder kär, 
Guds Lamm, det rena, milda, 
som världens synder bär. 

3. Nu är det ingen nöd: 
Guds Son för oss var död. 
Han vill oss alla skänka 
sin nåd i överflöd. 

4. O mänska, fröjda dej! 
Han vill förbarma sej. 
Han vill din synd förlåta, 
så har han gjort med mej. 

5. I Jesu Kristi namn 
vi har en säker hamn. 
När stormen kring oss rasar 
är trygghet i hans famn. 

6. Hans nåds och frids förbund, 
det gäller varje stund. 
O må hans namn bli prisat 
kring hela jordens rund! 

7. En gång i himmelen 
ska vi få se vår vän. 
O vilken salig glädje 
en gång i himmelen!






TRO PÅ VÅR HERRE, ÄLSKA VARANDRA



1. Tro på vår Herre, älska varandra,
detta är grunden till lycka och frid.
Må vi oss lära
troslivet nära,
så att vår kärlek tillväxer därvid!

2. Hade jag allt, men kärleken inte
kvar i mitt hjärta, vad vore jag då?
Skal utan kärna,
irrande stjärna,
måste till sist ut i mörkret bortgå.

3. Har du ett större ljus än din broder,
visa då detta i kärlek, ty märk:
tro inget gäller,
bön inte heller,
som inte åtföljs av kärlekens verk.

4. Rena mitt hjärta, helga mitt sinne,
slut mej, o Herre, i kärlekens famn.
Kärleksfull gör mej,
led mej och för mej,
så att i allt jag må ära ditt namn!

 










VEM SOM HELST KAN BLI FRÄLST



1. Vem som helst
kan bli frälst,
som till Gud sej vänder.
Detta bud
sänder Gud
ut i alla länder.

2. Rövare,
farisé,
syndare och fromma,
vem som vill
lyssna till
får till bröllops komma.

3. Här är rum,
många rum,
dukade står borden
för var själ,
märk det väl,
uppå hela jorden.

4. Se, Guds Lamm
går här fram
för att liv oss giva.
Arma barn,
syndens garn
vill han sönderriva.

5. Hör än mer,
ömt han ber:
"Ge mej nu ditt hjärta!
Dej jag vill
höra till
uti lust och smärta."

6. O vänd om!
Skynda, kom
till din Fader åter!
Fatta mod,
Gud är god,
synden han förlåter.

7. Herren Gud
sänder bud
ut i alla länder:
vem som helst
kan bli frälst
som sej hemåt vänder. 






VÅR STORE GUD GÖR STORA UNDER



1. Vår store Gud gör stora under,
med glädje vi det skåda får.
Han sopar bort de falska grunder
som många tusen vilat på.
Han river sönder Satans garn
och frälsar sina fallna barn.

2. Guds ord med makt går fram i världen,
och otrons fästen ramlar ner.
De starka hjältar fäller svärden
och flyr till Gud, som nåd dem ger.
De rening får i Jesu blod
och sjunger sen: Vår Gud är god.

3. Ja, tänk så många systrar, bröder
som nu följs åt till himmelen!
I varje land, från norr till söder,
så många älskar Frälsaren,
och flera än han vinna skall,
hans egendom är världen all!

4. Se upp, se upp, nu vitnar marken
och skördetimmen inne är.
Gå ut, bjud syndare till arken,
kanhända floden snart är här.
Upp, alla som en enda man!
Att sova nu går inte an.

5. O Gud, låt mej ej gå tillbaka
då andra går i riket in.
Låt också mej din nåd få smaka,
ja, låt mej evigt vara din.
Jag nu mej lämnar i din hand,
för hem ditt barn till fridens land.

6. Halleluja, den är ej fjärran,
den stora dag, då vi får bud:
Lyft upp din blick! Snart kommer Herren
att ta de sina hem till Gud.
O sälla dag, då allt är klart!
Jag väntar dej, kom snart, kom snart.