Hallgrimur

HALLGRÍMUR PÉTURSSON
1600-talet











DE TOG GUDS SON TILL FÅNGA




1. De tog Guds Son till fånga.
Men jag blev löst och fri
från fjättrarna, de många,
som jag var bunden i.
Min synd, min tunga börda
bands hårdhänt fast på dej.
Då blev de band förstörda
som hade plågat mej.

2. Jag ber dej nu att banden
som du blev bunden med
ska binda mej i anden
vid dej som för mej led.
Ja, ta mej med på färden
från död till liv, så jag
får tjäna dej i världen
intill min sista dag.






JA, DU ÄR KONUNG, JESUS KRIST



1. Ja, du är konung, Jesus Krist,
en evig konung, sant och visst,
en konung stor för himlens här
men också konung för vår värld.

2. Att du från synden har mej löst,
o Jesus, det är hjärtats tröst
när du som bar vår synd och skam
oss kallar inför domen fram.

3. Jag ska stå frälst i domens stund
och salig höra från din mun:
"Kom hit till mej och hos mej var,
du är välsignad av min Far!"

4. Min konung vill jag kalla dej
och du din träl får kalla mej.
Den ära världen mej kan ge
går ändå aldrig upp mot det.

5. Din frälsta kyrka jublar här,
sin hyllning redan nu frambär.
Men stärk vår tro, så fram vi når
och evig frid i himlen får!  








JESUS, MIN KUNG




1. Jesus, min kung,
klippa så tung
som inte satan kan flytta,
allt från mitt dop
hör vi ihop,
du hör mitt rop,
sorger mot sånger blir bytta.

2. Världen, dess gunst
vet jag är dunst,
irrsken som blossar och blänker.
Mer är du värd,
dej fick jag kär,
Herre, mej lär
tacksamt ta mot vad du skänker!

3. Tätt intill dej
lutar jag mej,
sårad av synden, dessvärre!
Balsam så god 
blev mej ditt blod,
du ger mej bot,
Jesus, min Gud och min Herre!

4. Jesus i råd,
Jesus i dåd,
Jesus, min räddning i nöden,
provet du höll,
blev så min sköld,
sol i all köld,
vägen och livet i döden!





NU ÄR DU FÖRD, DU LILLA

1. Nu är du förd, du lilla,
till Herrens örtagård.
Ej längre gör dej illa
vår vinter, kall och hård.
Du står bland evigt unga
vid Guds och Lammets tron,
och salig får du sjunga
med barnets klara ton.

2. Jag unnar dej din lycka
och längtar dit i tro
där ingen sorg ska trycka
och inga törnen gro.
Där ingen blomma härjas
i Edens rosenvår,
dit har du nu fått bärgas
i stilla barnaår.

3. I bättre faderssköte
du där beskyddad är;
det blir ett saligt möte
när vi får råkas där
och med varandra skåda
Guds rikes härlighet,
och dela hemmet båda
hos Gud i evighet.