tisdag 7 oktober 2014

Ingemann

BERNHARD SEVERIN INGEMANN
1800-talet











DAGEN GÅR MED RASKA STEG





1. Dagen går med raska steg, 
dagens barn får ila. 
Aftonsolen bringar fred, 
nattens stjärnor vila. 

2. Lyckan gäckar stora, små, 
leker med sin tärning. 
Lyckligast att vila på 
är fullbordad gärning. 

3. Litet stora, mindre små 
orkar göra färdigt. 
Viljan ser vår Herre på, 
vad är mänskovärdigt? 

4. Lyckans hjul står aldrig still,
många där förtvivlar.
Allting fogas som Gud vill, 
när hos Gud vi vilar. 

5. Blomman bär nog frukt en gång,
höst ska följa sommar.
Dagen är ej gränslöst lång,
aftonstunden kommer.  

6. Hela dagen upp och ned 
vänder lyckans rulle.
Har om kvällen vi Guds fred, 
gick det, som det skulle. 







DEN SKÖNA JORDENS SOL GICK NED 




1 Den sköna jordens sol gick ned,
men stjärneskaror strålar. 
Ja, universums härlighet
den mörka kvällen målar. 

2. Se, rymden som en kyrka stor 
sej välver hög och trogen; 
i templet är Guds gröna jord 
ett litet blad från skogen. 

3. På minsta blad i största skog 
hör många storverk hemma; 
där finns det liv och lovsång nog,
fast vi ej hör en stämma.

4. Gud, i din hand allt stort är smått, 
men inget smått du glömmer. 
De barnasjälar har det gott, 
som i din nåd sej gömmer.  




EN FADER OSS FÖRENAR




1. En Fader oss förenar,
en herde och en fårahjord,
ett dop som alla renar,
ett frälsningens och livets ord,
en röst från tusen munnar,
en själ i allas röst,
ett bud som frid förkunnar,
en tro med evig tröst,
en kärlek och en längtan
och samma mål till sist:
ett slut på allas trängtan,
ett liv i Herren Jesus Krist.

2. Så går vi med varandra
i bön och hopp vår pilgrimsgång
och sjunger där vi vandrar
det frälsta Sions segersång.
I mörker och i fara,
i trångmål och i nöd
trygg skådar Jesu skara
mot evig morgons glöd.
Från kors, från grav vi ilar
med saligt lov och pris
till evig sabbatsvila
i Guds, vår Herres, paradis.










GUD SKE TACK OCH LOV

                     

1. Gud ske tack och lov!
Vi så härligt sov,
trygg på kudden låg den varma kinden! 
Upp som fågeln frisk,
rask som havets fisk!
Morgonsolen ler i morgonvinden!

2. Se, med glans från skyn
blir det dag i byn,
dysterheten blev med ens försvunnen.
Alla tuppar gol,
hälsade Guds sol,
alla fåglar små fick mål i munnen.

3. Minsta lilla mus
har sitt lilla hus,
även sparvens unge har sitt rede.
Så har även vi
nog att leva i -
om vi bara riktigt kunde se det!

4. Lycklig toppen gol,
hälsade Guds sol,
ljus och levnadslust för alla brinner.
Upp, som solen frisk,
rask som havets fisk,
trygghet i Guds kärlek än vi finner!





GUD, STANNA NÄR DAGEN STÄLLER




1. Gud, stanna när dagen ställer
sin lykta undan till slut!
Var hos oss när mörkret väller
från nattens slussar ut!

2. Ja, låt över dal och höjder
din stjärnmantel utbreda sej,
så ska både sorg och fröjder
få komma till ro hos dej.

3. Var hos oss och fyll våra drömmar
med änglarnas ljusa fred,
din Ande som varma strömmar
låt susa till oss ned.

4. Kung Jesus som vunnit seger
vill omfamna alla de små,
på änglarnas himlastege
får barnasjälarna gå.

5. Gud, möt oss när dagen ställer
sin lykta undan till slut,
så paradisljuset väller
från nattens slussar ut!
 .






HÄRLIG ÄR JORDEN




1. Härlig är jorden,
härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra
riken på jorden
gå vi till paradis med sång.

2. Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följer släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.

3. Änglar den sjöngo
först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig,
Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.










I ÖSTER STIGER SOLEN OPP



1. I öster stiger solen opp
och sprider guld på sky.
Hon stiger över bergets topp,
bestrålar stad och by.

2. Hon kommer från den fagra kust,
där paradiset låg.
Hon bringar ljus och liv och lust
till stora och till små.

3. Hon hälsar oss ännu så skönt
från Edens morgon klar,
där livets träd stod evigt grönt,
där livets källa var.

4. Hon hälsar oss från livets hem,
där upp en stjärna rann,
Guds ljus, som över Betlehem
för österns vise brann.


5. Och med Guds sol till väst från öst
Guds himmels glans oss når,
en glimt av paradisets tröst,
där livets lustgård står.

6. Och stjärnorna de bugar sej
när österns sol går opp,
hon är för både dej och mej
en bild av världens hopp.

7. Du solars Sol från Betlehem,
ha tack och lov och pris
för varje glimt från ljusets hem
och från ditt paradis!










JESUS, DU SOM SEGERN VINNER



1. Jesus, du som segern vinner, 
i Guds stad du rider in. 
Nu är palmsöndagen inne, 
nu är folkets hyllning din. 
Nu är fred och harmoni, 
"hosianna!" sjunger vi. 
Ja, men bakom hyllningsglansen 
skymtar ändå törnekransen. 

2. Många, som du vägen visar
till ditt rike, ändrar sej. 
Många som i dag dej prisar 
kommer snart att håna dej. 
Gröna palmblad vi nu ser 
vissnar alltför tidigt ner. 
Snart där hosianna klingar 
skränet dej till korset bringar. 

3. Du som rider lugnt och stilla 
på en åsna vägen fram, 
inget jubel kan förvilla 
dej, Guds Son, vårt påskalamm. 
Bredda mantlar, fagra tal 
döljer inte dödens kval, 
ändå du av glädje lyser, 
kärlek till oss alla hyser. 

4. Fridens Konung, du ej dröjer 
fastän Golgata du ser.
Himlens Konung, vi oss böjer 
och din kärleks makt tillber. 
"Korsfäst!" ropar många än, 
men du frigör syndaren. 
Där du med din nåd får stanna
ljuder evigt "Hosianna"! 











JESUS GRÅTER, VÄRLDEN LER



Alt. koral:


1. Jesus gråter, världen ler.
Vanvett sjunger mellan gravar.
Syndens vän ej faran ser,
döden dansar med dess slavar.
Hund till spyan vänder åter,
världen ler men Jesus gråter.

2. Slutet kommer - ve, o ve!

Vill du dej vid satan länka?
Kan du Jesu gråt ej se?
Kan du på din frid ej tänka?
Grät förgäves han som dömer,
ve dej, ve, när slutet kommer!

3. Jesus gråter - smält, vart bröst,

vakna, du som synden söver!
Bäva för din falska tröst,
det är dej han gråter över.
Till din Frälsare vänd åter,
smält, vart hjärta, Jesus gråter!










JULEN MED FRID KOM HIT TILL SLUT

 

1. Julen med frid kom hit till slut:

den gläder gamla och unga.
Vad änglarna sjöng i världen ut
nu alla små barn ska sjunga!
Grenen från livets träd står skön
med frukter på sina kvistar,
och den som tar mot i lovsång och bön
ska aldrig den glädjen mista.

2. Glädjen idag är jordens gäst

med himlakungen den lille.
Du fattiga sparv, flyg ner till fest
med duvan vid julens gille!
Dansa, du barn, av änglar stödd,
den högsta vinsten är vunnen:
idag blev vår käre Frälsare född
och paradisvägen funnen!






LJUSETS ÄNGEL GÅR MED GLANS

   

1. Ljusets ängel går med glans
ut från himlens portar.
För Guds ängels ljusa krans
flyr de svarta skuggor som oss hotar.

2. Sol går över världen ut
med Guds ljus i ögat.
Se, vår Herres sändebud
går på gyllne skyar i det höga!

3. Så sej sprider på vår jord
glansen från Guds himmel,
i sin kåpas stråleflor
famnar den all världens glada vimmel.

4. Sol når både slott och vrå,
dem som styr och tigger,
ser till stora, ser till små,
kysser barnet som i vaggan ligger.

5. Också oss han famna vill,
ängeln från det höga,
också oss han blinkar till,
ängeln med Guds himlaglans i ögat.

6. Också oss har Herren kär,
ingen kan han glömma.
I var solglimt är han här,
låter glädje i vår lovsång strömma.







LYCKSALIG, LYCKSALIG DEN SJÄL SOM HAR FRED






1. Lycksalig, lycksalig den själ som har fred!
Men ingen känner dagen, förrn solen går ned.

2. God morgon! god morgon! sjöng fågeln på kvist,
om kvällen blev den jagad och fångad till sist.

3. Skönt doftade blomstret vid ängen i byn,
om kvällen låg det krossat av hagel från skyn.

4. Den lilla som lekte i gryningen röd,
om kvällen låg på bädden så stilla och död. 

5. På jorden det lever ej någon så säll,
att lyckan ej kan skifta från morgon till kväll.

6. Lycksalig är själen som äger Guds fred,
fast ingen känner dagen, förrn solen går ned.

7. God morgon vi sjunger med fågeln helt glatt,
om än bak mörka galler vi sitter i natt.

8. Guds folk kan sej glädja var morgon så ny,
om än det mejas ner under aftonens sky.

9. Som barnen jag fröjdas en morgon så röd,
om än jag innan kvällen är stilla och död.

10. Guds fred och god afton vi sjunger var kväll,
vår flyktande själ, den bevarar han själv.

11. Lycksalig, lycksalig den själ som har fred!
Guds fred är hjärtesolen som aldrig går ned.










TILL HIMLARNA NÅR DIN BARMHÄRTIGHET, GUD



1. Till himlarna når din barmhärtighet, Gud,

din trofasthet når dina skyar,
din rättfärdighet är som väldiga berg
som omgärdar städer och byar.

2. Som himlarnas famn är din kärlek, o Gud,

din rättvisa är såsom haven.
Du hjälper och hör både mänskor och djur,
går med oss från vaggan till graven.

3. Hur dyrbar är inte din nåd, du vår Gud,

där människobarnen får bygga!
Ja, över oss breder du vingarna ut
och värmer och stärker de skygga. 

4. Ditt himmelska överflöd ges i ditt hus,

där glädjen i strömmar får välla.
Hos dej, du vår Gud, ser vi ljus i ditt ljus,
du livets och kärlekens källa.









TILL VÅR LILLA GÄRNING GICK




1. Till vår lilla gärning gick
vi i morse glada.
Hjälp av dej, vår Gud, vi fick,
hjälp mot synd och skada.
Snart får sömnen med oss bukt,
stängt är snart vart öga;
ge vår lilla gärning frukt,
Fader i det höga! 

2. Du, som visar dag och natt 
sols och stjärnors vägar, 
livets underbara skatt 
gav du oss att äga. 
I var barnasjäl på jord 
har du lagt en kärna 
som kan blomstra på ditt ord,
härlig som en stjärna.

3. Låt den kärnan, käre Far,
växa i vårt inre,
bära tro och bönesvar,
omsorg om de mindre. 
Låt den ge en ljuvlig lukt
här i världens vimmel
och få bära evig frukt
i din höga himmel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar