Spegel

HAQVIN SPEGEL
1600-talet











BLOTT DU MEJ, JESUS, KAN LÄRA

1. Blott du mej, Jesus, kan lära
vad inget förnuft förstår,
att oskuld får straffet bära
där brottslingen strafflös går,
att Gud sin helighet lämnat till hån,
när ogärningsmän han friar
men fäller sin enfödde Son.

2. När ögat jag låter dröja
vid purpurmanteln du bär,
dess blodiga färg vill röja
vem rätte syndaren är.
Mej tvådde du ren i ditt rena blod
och plånade ut den handskrift
vars vittnesbörd mot mej stod.

3. Och när jag skådar dej bära
en krona av törne gjord
och sådana skördar skära
på dömd och förbannad jord,
jag vet att förbannelsens ok, o Krist,
på dej du har tagit och skänkt oss
välsignelsens nåd som vi mist.

4. Min Herre Jesus, bevara
mitt hjärta som hör dej till,
så frestaren med sin snara
ej lockar mej dit han vill.
Ja, lär mej att leva, från synden död,
och dö såsom en som levat
av eviga livets bröd.







DIN GODHET VILL VI LOVA



1. Din godhet vill vi lova,
o Herre Jesus kär,
vårt hjärta är den gåva
som du av oss begär.
O må det skänka sej
nu i ditt blod helt renat
och genom tron förenat
//: för evig tid med dej! ://

2. Oss kan ej vederfaras
en större nåd och tröst,
än att oss uppenbaras,
att du oss återlöst.
Ditt blod som för oss rann
har helgat denna dagen,
du, undergiven lagen,
//: förlossning för oss fann! ://

3. Fördenskull är dej givet
ett namn, som härligt är,
som saligheten, livet
allena innebär;
ty Jesus kallas du.
O Jesus, var vår Jesus
och i din godhet ge oss
//: allt vi dej ber om nu! ://

4. Dig Fadern velat skänka
åt oss till Frälsare,
o må vi det betänka
och alltid låta se
vårt hjärtas tacksamhet,
som vi därmed bevisar
att vi din kärlek prisar
//: med sann barmhärtighet! ://

5. Du nådigt velat frälsa
vår syndinsnärjda själ,
oss givit liv och hälsa,
bevakat allas väl,
så vi, av ditt behag,
förskonade från våda
med glädje nu kan skåda
//: och fira denna dag! ://

6. Vår första gärning denna
må alltså bli i år
att andaktsfullt bekänna
ditt namn, som allt förmår,
och glada samlas här,
där oss ditt ord förkunnas,
där oss den friden unnas,
//: som trygg och evig är! ://

7. Förnya du vårt sinne
i detta nya år,
så att vi oss påminner
hur tiden snart förgår.
Ja, lär oss tänka så,
att vi vårt hjärta vänder
till det som ej har ände
//: men evigt ska bestå! :// 

8. Så hjälp oss våra dagar
här leva så i ro,
att vi, som dej behagar,
i kärlek, hopp och tro
kan vandra livets väg.
Ja, Herre, oss förläna
att vi dej rätt må tjäna
//: och så få ro hos dej! ://















GUD, VÅR GUD, FÖR VÄRLDEN ALL


1. Gud, vår Gud, för världen all
högt din nåd förkunnas skall,
att du oss en konung gett,
som vår frälsning har berett.

2. Se, han kommer, och hans fred
sänker sig till jorden ned.
Såsom regnet är hans ord,
ger nytt liv åt törstig jord.

3. Med rättfärdighet hans hand
råda skall från strand till strand.
Han förtryckaren slår ner,
räddning åt de svaga ger.

4. Lika långt som dagen går
och som månens skimmer når
skall hans ära spridas ut
överallt till tidens slut.

5. Mot oss alla är han god,
åt betryckta ger han mod.
Den som svag och hjälplös går
stöd och hjälp av honom får.

6. Himlen har han i sin makt,
jorden han sig underlagt,
världens ändar famnar han
och allt djup han mäta kan.

7. Men så långt hans välde når,
utan gräns och utan år,
lika långt i evighet
räcker hans barmhärtighet.

*8. Herrens nåd och härlighet
prisas må i evighet.
Alla skall vår konung se.
Amen! Låt, o Gud, det ske!

JESUS, DU DEJ SJÄLV UPPVÄCKTE


1. Jesus, du dej själv uppväckte,
då du låg i graven död.
Med ditt eget blod du släckte
avgrundseldens svåra glöd.
Må du så min själ uppliva,
att den ifrån synden sej
skynda må, o Gud, till dej.

2 Jag är väl med dej begraven
genom dopet till din död,
jag är krossad av den staven -
Mose lag och det du bjöd -
men den gamla mänskan kvicknar
ofta i min själ på nytt,
vill det jag förut har skytt.

3. Gärna vill för dej jag vandra
glad i ljuset av ditt ord,
och mitt sinnes lust förändra,
att din vilja må bli gjord,
men mej hindrar världens vana,
köttets svaghet, satans list
och jag märker mycken brist.

4. Hjälp fördenskull, Jesus Kristus,
med din Andes milda nåd,
att det liv som Adam miste
då han följde satans råd,
alltid må i mej förnyas,
stärkas och förökas så,
att jag livets väg kan gå.

5. Hjälp att jag ej mera följer
gamla mänskans välbehag
eller synden överhöljer
med en ursäkt som är svag.
Att du uppstod, det skall lära
hur jag ifrån synden bör
uppstå så att jag ej dör.

6. När mitt hjärta måste bäva
för ditt hot och lagens röst,
Jesus, låt din Ande häva
denna sten ifrån mitt bröst,
denna tyngd av syndaskulden.
Låt din Ande stiga ned
att förkunna mej din fred.

7. Ja, låt Anden ljuvligt båda
att du liv och seger fått.
Låt mej själv i tron få skåda
att du har ur fängslet gått
och dess portar för mej öppnat,
för att jag därur skall gå
och på domedag bestå.

8. Här skall nu min själ sej nära
av osyrat himmelsbröd,
av din nåd, och ej begära
annat till sitt understöd.
Jag vill leva till din ära,
kasta syndens surdeg bort,
ty dess fröjd är snöd och kort.














JESUS, LÄR MEJ RÄTT BETÄNKA

1. Jesus, lär mej rätt betänka 
din tänkvärda, svåra död  
och din bittra pinas nöd: 
Hjälp att jag mej nu må sänka 
ned i dina helga sår, 
där jag liv och hälsa får. 

2. Öppna mej förståndets öga, 
så att jag den kärlek ser,  
som från dej till mej flöt ner, 
när du på det korset höga 
som ett lamm uppoffrad var 
och all världens synder bar. 

3. Högfärd ur min själ försvinne, 
när du, som den högste är, 
törnekronan ödmjuk bär! 
Världens svek och flärd jag finne, 
när du först blir högt berömd 
och till korset sedan dömd. 

4. Vällust mej då bitter blive, 
när den galla erbjuds dej, 
som bort räckas fram åt mej!  
Girighet jag från mej drive, 
när man, dej till hån och spott,
kastar om din klädnad lott! 

5. Judas´ kyss och Petri eder, 
Hannas´ list och Kaifas’ trug 
samt Pilati rädda hug  
och Herodi hala seder  
gör för alla klart att man 
ej på världen lita kan. 

6. Du blev för ett ringa värde 
av din vän förrådd och såld  
i det arga folkets våld, 
för att jag, som satan snärde,
skulle helt förlossad bli,
med ditt blod så köpas fri. 

7. Du blev gripen av de många, 
överfallen, bunden hårt  
och i mörkret släpad bort,  
för att jag, en usel fånge, 
bunden hårt i mörkrets band, 
skulle lösas av din hand. 

8. Grymt man dej för brott beskyllde, 
dej som aldrig gjorde ont, 
dej som alla hjälpt och skont, 
så att jag, den synduppfyllde, 
jag som ond och brottslig var, 
skall få njuta ditt försvar. 

9. Dina lemmar måste svida, 
när man dej med grymhet slog, 
stötte, ryckte, slet och drog,  
för att jag ej skulle lida 
vad min svåra synd förtjänt, 
men få straffet från mej vänt. 

10. Du hudflängdes och avkläddes,
så min sjuka, nakna själ 
skulle läkas, prydas väl. 
Du bespottades och häddes, 
för att jag skall ära få,  
när jag skall för domen stå. 

11. Utom staden du upphängdes 
på ett kors bland rövare
för att samla syndare
som av lagen utestängdes
från Guds nåd och välbehag
i ditt paradis en dag.

12. Därför vill jag övergiva 
världen med dess flärd och list 
och hos dej, o Jesu Krist,  
uti liv och död förbliva, 
vara med ditt kors förnöjd, 
äga blott i dej min fröjd. 

13. Ty ditt kors är all min ära 
och ditt blod min högsta skatt: 
ja, jag har mej föresatt, 
att jag vill din smälek bära, 
lida förr med dej förakt  
än behaga världens prakt. 

14. Värdes mej det hopp förläna, 
styrk mej i den fasta tro,  
att din möda var min ro,  
att du ville för mej tjäna,  
för att jag, en syndaträl, 
skulle få en frigjord själ. 

15. Sådant ville visst ditt hjärta
fullt av nåd försäkra mej, 
när det öppnades på dej
då din mun, av dödens smärta 
sluten och berövad röst
mer ej kunde tala tröst. 

16. Hjälp mej, Jesus, detta lära, 
hjälp mej detta stadigt tro,  
så får jag till själen ro! 
Ty jag kan ej rätt dej ära  
eller leva som jag bör, 
om jag inte med dej dör.

LÅT OSS NU JESUS PRISA


1. Låt oss nu Jesus prisa;  
han är vår högsta tröst! 
Låt oss vår fröjd bevisa  
med hjärta och med röst! 
Ty han är nu uppstånden 
ur gravens djup, och våndan 
är nu i seger vänd. 

2. Det lejon har nu vunnit,  
som är av Juda stam,  
det dyra blodet runnit
och offrat är Guds Lamm. 
Av det är döden dräpen 
och avgrunds makt gjord häpen 
och arma världen frälst.  


3. Den Simson som var fången
har själv förlossat sej,
från graven öppnat gången
till liv för dej och mej.
Nu kan ej dödens plågor
och avgrunds heta lågor
besegra Jesu makt.

4. Den Jona, som man kastat 
i havet, stiger opp. 
Ur graven Jesus hastat  
sin frälsta värld till hopp. 
Nu vredens storm är stillad, 
vår återlösning gillad, 
förvärvat ett nytt liv. 

5. Se, ormen hade stuckit
vår Jesus i hans häl; 
och Jesus hade druckit 
ur bäcken, så hans själ 
fick ångest när han såldes; 
hans gudoms klarhet doldes 
i hans förnedringstid. 

6. Nu är den stora dagen, 
som Herren själv har gjort: 
Vår fiende är slagen 
och Kristi rike stort. 
Låt oss med själ och tunga 
om sådan seger sjunga 
och prisa Herren Gud! 

7. Nu kan en kristen fråga: 
Var är din udd, o död? 
Och frälsning hoppas våga  
ifrån en evig nöd. 
Guds namn nu vare lovat, 
för att han oss begåvat 
med segerns rika frukt! 

8. Vår själ har han uttagit 
från död, från fall vår fot,
och sorgens tår avtvagit  
och hämmat lagens hot. 
För Gud vi nu vill vandra
i kärlek till varandra
och så till livet gå!

9. I dopets flod rentvagna 
i Kristus är nu vi.
Med synderna borttagna
vår själ är frälst och fri. 
Gud själv hos oss nu verke 
och med sin Ande stärke 
i tron vårt nya liv!

O JESUS KRIST, MIN HÖGSTA TRÖST

1. O Jesu Krist, min högsta tröst, 

all nåds och godhets källa, 

hör hjärtats bittra klagoröst, 

den bön jag vill framställa. 

Mitt hjärtas jämmer är så stor, 

för många synder i mej bor 

och mej alltmer förskräcker.  

2. När jag med allvar tänker på

hur illa jag har levat,

då börjar hjärtat i mej slå,

i ångestgarn invevat,

då blir det tungt och hårt som sten

och lämnar kvar i mina ben

alls ingen frid och styrka.

3. Men se, det ljuva livets ord

sej in i hjärtat sträcker

och efter syndens själamord

nytt liv i mej uppväcker.

Det lovar mej att du är god

mot dem som med bedrövat mod

till dej, o Jesus, kommer.

4. Har David funnit nåd hos dej, 

har du Manasse sparat, 

har Petrus fått omvända sej 

och har du nådigt svarat

den rövarn som sin tillflykt tog 

till dej som för vår frälsning dog, 

så hoppas jag detsamma. 

5. Ja, styrk mej, Jesus, i min tro

att du för mej har lidit, 

så får mitt samvete sin ro,

så läks de sår som svidit.

Din Ande tröste mej all tid 

och hjälpe i min sista strid, 

som jag med döden håller.

SÅ LJUVLIGT OCH SÅ GOTT DET ÄR

1. Så ljuvligt och så gott det är

när syskon lätt kan sämjas,

när en den andre håller kär

och allas välgång främjas!

Som hälsokraft av balsam går,

så hem och folk av endräkt får

sin rätta kraft och hälsa.

2. Som daggen ger stor fruktbarhet,

när den från Hermon rinner,

så föds det liv av enighet,

där Kristi kärlek brinner.

Där sprids välsignelse och fröjd

och allt som gör vår själ förnöjd

i råd och dåd för evigt. 

SÅ LJUVLIGT SKÖN DEN ÄR

1. Så ljuvligt skön den är,

din boning, Herre kär,

ditt tempel och din kyrka

där sej min själ kan styrka

och med ditt ord sej spisa,

samt all din godhet prisa!

2. Min själ stor längtan har 

och glad sin tillflykt tar 

till dina helga gårdar, 

där själ och kropp du vårdar.

De får, i dej förnöjda, 

sig av din kärlek fröjda. 

3. Som sparv och svala far 

till nästena de har,

där ungarna får vara 

i fred för våld och fara, 

så själen till dej längtar,

till altarbordet trängtar. 

4. Ty det betraktar hon, 

o Jesus, som din tron, 

där du din nåd oss skänker

och vi de bud betänker 

som du oss velat lära,

så vi dej rätt kan ära. 

5. Det saligt är att bo

i Herrens hus med ro 

och hjärtat ständigt vända 

till det som mest kan lända 

dej Gud till pris, ja, söka 

sin tro med ordet öka. 

6. Ja, saliga är de

som upp till dej vill se,

som inte stolt sej bröstar

men helt på dej förtröstar,

med tålamod kan lida,

med hopp din hjälp förbida.

7. Fastän i tårars dal

de möter sorg och kval,

ej bort från vägen far de,

i kärlek allt fördrar de,

ur källa efter källa

välsignelse ska välla. 

8. Ja, deras lärare 

med glädje ska få se

hur Herrens bud blev lydda 

och de med seger prydda, 

hur himmelen blev hunnen 

och ondskan övervunnen. 

9. Vår Herre, hör min röst! 

Du är min enda tröst!

Nu synd och satan vike! 

Tillkomme, Gud, ditt rike! 

Ja, låt mej din få vara, 

som själv du vill försvara. 

10. Att tjäna dej en dag 

för mej har mer behag 

än all den fröjd och ära, 

som världen kan begära. 

Jag hellre dörren vaktar, 

där man ditt ord betraktar. 

11. Du är min sol i köld, 

i strid är du min sköld. 

Min tro kan du upptända, 

allt ont ifrån mej vända, 

mig skänka nåd och ära, 

till salighet mej bära.

VAK UPP, MIN SJÄL, OCH VAR EJ SEN

1. Vak upp, min själ, och var ej sen,

ty solen nu sitt blida sken

på nytt har börjat visa.

Gud har ju denna natt dej täckt

med sitt beskydd och ömt dej väckt,

ja, honom må du prisa!

Han dig hör,

därför bör

du dej gläda

och framträda 

med din gåva

och Guds nåd och godhet lova.

2. Ej finns ett offer Gud så kärt 

och Herrens välbehag så värt 

som en andäktig tunga, 

när den hos en botfärdig själ 

av Andens nåd upplivas väl 

att bedja och lovsjunga. 

Sådant ljud 

till vår Gud 

skall framföras 

och bönhöras: 

det skall hinna 

till hans tron och nåden finna. 

3. Vart djur på marken fröjdar sej 

och på sitt sätt lovsjunger dej, 

du store världens Herre. 

Var fågel sjunger dej till pris, 

vart träd, var blomma på sitt vis, 

det större med det smärre. 

Jag har fått 

mera gott, 

större gåvor, 

bättre håvor 

än de alla; 

därför bör jag dej åkalla. 

4. Din omsorg har ledsagat mej, 

så underbart bevarat mej 

allt ifrån moderlivet. 

Du var hos mej med hjälp och tröst, 

när jag låg vid min moders bröst, 

och mej av nåd du givit 

liv och lem, 

hus och hem,

mej försvarat 

och bevarat 

från elände, 

där jag själv ej faran kände. 

5. Men störst är dock den nåden, Gud, 

att du mej givit dina bud 

och låtit mej få veta 

hur du oss alla friköpt har, 

och vad som väntas av envar

som kristen vill få heta.

Oss du drog

och upptog

i din kyrka,

vi får dyrka 

dej och höra 

Ordet som kan saliggöra!

6. Min Frälsare, den nådekraft

ditt ord och din försoning haft

jag salig har erfarit, 

då jag i dopet tvåddes ren 

från all min synd, och ofta sen

när vid ditt bord jag varit. 

Jag har sport 

vad du gjort

för att frälsa,

ge dem hälsa 

som måst sörja

men ett nytt liv vill få börja. 

7. Ett liv som av dej själv ju är 

och gör att vi dej kommer när´ 

i tron, den varma, rätta,

ett liv som övas varje tid 

i hopp och kärlek, fröjd och frid, 

i kyskhet - ja, allt detta 

bör jag visst, 

Jesus Krist, 

till din ära 

både lära 

och bevisa 

och ditt namn på så sätt prisa. 

8. Och för att jag dess bättre må 

ett sådant heligt mål få nå, 

vill du mitt liv föröka,

ja, unnar mej ännu en dag, 

och visar mej din goda lag, 

så att jag rätt kan söka 

det som är, 

Jesus kär, 

av dej funnet 

och dyrt vunnet 

med din pina: 

evig ro för mej och mina. 

9. Så tackar jag, o Herre, dej,

 att du har velat skona mej 

och än med domen dröja, 

så jag alltmer dej likna må 

och av din Ande krafter få 

att så mitt hjärta böja, 

som, o Gud, 

dina bud 

vill befalla 

mej och alla

unga, gamla

för att i ditt ljus oss samla. 

10. Ja, låt mej så som ljusets barn 

få se och undgå alla garn

som satan för mej ställer! 

Och låt mej aldrig glömma bort, 

att levnadstiden är så kort 

men likväl mycket gäller! 

Ge mej nit

att med flit

bruka dagen, 

höra lagen, 

som kan lära 

vad som blir dej, Gud, till ära!

VI KRISTNA BÖR TRO OCH BESINNA



1. Vi kristna bör tro och besinna
vad Kristus så nådigt har lärt,
då han oss här ville påminna
hur litet allt världsligt är värt;
ty den kan ej himmelen söka,
som blott vill det jordiska öka
och blott har det timliga kärt.

2. Att tjäna två herrar tillika,
så skilda som Mammon och Gud,
det kan ingen utan att svika
och vanvårda enderas bud.
O människa, välj till ditt bästa
vid vilken du tänker dej fästa,
och honom ditt hjärta tillbjud!

3. Misströstande sörj ej för livet:
nog får du ditt dagliga bröd.
Det är dej av Skaparen givet,
han ser ditt behov och din nöd.
Han kan sina tjänare pröva,
men aldrig skall han dem beröva
sitt bistånd, sitt trofasta stöd.

4. Dej hela naturen må lära
för misstron att blygas med skäl.
Ej fåglar kan så eller skära,
men Herren försörjer dem väl.
Du mera än dessa ju skattas,
o skulle han låta dej fattas
din nödtorft, bekymrade själ?

5. Se, liljorna kan inte spinna,
dock livar dem himmelens fläkt.
Vad färger och fägring att finna
i all deras talrika släkt!
Själv Salomo, lycklig och mäktig,
bar inte en klädnad så präktig
som deras förtjusande dräkt.

6. Om Gud nu så gräset bekläder,
som blomstrar på marken så kort,
i dag med sin vällukt oss gläder,
i morgon är vissnat och torrt,
hur gör du dej oro och smärta?
Ack, skulle, du klentrogna hjärta,
den Allgode glömma dej bort?

7. Sitt svar på din bön skall han skicka.
Spörj ej efter hedningars sed:
vad skall vi nu äta och dricka,
vad skall vi nu kläda oss med?
Gud lovar för detta att sörja.
Med hopp kan du arbetet börja,
i frid kan du lägga dej ned.

8. Så lämna all otidig möda
och var inte fåfängans träl.
Sörj inte för kläder och föda,
men sörj för din fattiga själ.
Sök ivrigt och flitigt Guds rike
och bistå din fattige like,

så får du det övriga väl.

VÅR HERRES JESU KRISTI DÖD



1. Vår Herres Jesu Kristi död
ger hopp och tröst i all vår nöd,
ja, när i tro vi tänker så,
en hjärtans glädje får vi då.

2. Utplånat har han med sitt blod
den handskrift som emot oss stod.
Han ej med silver eller guld
men med sitt blod betalt vår skuld.

3. Att vi ska tro att det är sant
han givit oss en säker pant
i denna helga måltid, där
vi smakar, ser hur ljuv han är.

4. Ty hans lekamen, helig, sann,
liksom hans blod, som för oss rann,
vi mottar vid hans nattvardsbord,
som han har lovat i sitt ord.

5. En härlig dryck här delas ut
med nåd som aldrig ska ta slut,
ett himmelskt manna som vår själ
till evigt liv bevarar väl.

6. Säll är då varje nattvardsgäst
som sej vid Jesu löfte fäst,
för Jesus vill med kärlek bo
hos den som tar emot i tro

7. och gärna skulle vilja bli
från all sin synd och klentro fri,
i Kristus leva inför Gud
i lydnad för hans kärleksbud.

8. Men den som hit i otro kom,
som inte alls vill vända om,
den finner ingen frälsning här
men domen i sitt hjärta bär.

9. O Jesus Krist, vår broder kär,
du som för vår skull korsfäst är,
med dina sår du helar väl
en sargad och bedrövad själ.

10. Giv att med dej i denna stund
vi rätt förnyar vårt förbund.
Din nåd är rik, din makt är stor:
Amen, välsignad den som tror!