1600-talet
JAG VILL DEJ PRISA, GUD, MIN STYRKA
1. Jag vill dej prisa, Gud, min styrka,
jag vill dej evigt hålla kär.
Att dej i ord och gärning dyrka
ska evigt bli min själs begär.
Jag endast dej vill höra till
och vet att du mitt bästa vill.
2. Den sällhet världen gav att skörda
var bara svekfullt slaveri,
men milt ditt ok och lätt din börda,
sen du från synden gjort mej fri.
Jag världens bojor mer ej bär,
det högsta goda jag begär.
3. All jordens fröjd så snart försvinner,
all ära, vällust, rikedom.
Om än jag dem med möda vinner,
så lämnar de dock själen tom.
Min Gud, jag finner blott i dej
den skatt som evigt gläder mej.
4. Gud, låt mej dej i sanning dyrka,
i tro och kärlek till dej böjd,
ja, lär mej älska dej, min styrka,
och lär mej prisa dej, min fröjd,
och finna än i dej min tröst
när hjärtat brister i mitt bröst.
UPP, KRISTEN, UPP TILL KAMP OCH STRID
1. Upp, kristen, upp till kamp och strid!
Med Andens kraft dej rusta
mot köttet och en farlig tid,
mot världen och dess lusta.
Den ej med allvar kämpa vill
hör inte Herren Jesus till,
som seger oss beredde.
2. Är mödan tung och striden svår,
dess större lönen bliver.
Med varje framgång som du får
ny kraft dej Herren giver.
För den till Gud om bistånd flyr
blir segern viss, om också dyr,
och ljuv ju mer den kostat.
3. Här gäller liv, här gäller död,
och vill du livet vinna
så strid! I Gud, som striden bjöd,
du hjälpen ock skall finna.
Men skyr du mödan, feg och svag,
så förestår dej nederlag
och fångenskap och döden.
4. Tag tron som sköld,
bind Andens svärd,
o kristen, vid din sida,
och gå att så mot kött och värld
med heligt allvar strida.
Den intill döden trofast är,
den en gång livets krona bär,
som Herren Jesus giver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar