1700-talet
ALLVETANDE, DITT ÖGA MEJ RANNSAKAR
1. Allvetande, ditt öga mej rannsakar,
du ser mej om jag sover eller vakar,
och ingen längtan eller oro värker,
som du ej märker.
2. På alla mina vägar du mej följer,
du är här även när mej skuggan höljer.
Också det onda som jag gör, dessvärre,
ser du, o Herre!
3. Gud, var kan jag mej för din åsyn dölja?
Vart ska jag fly, dit inte du kan följa?
For jag till himmelen är du där redan,
ja, förr och sedan.
4. Och for jag ner i havets djupa grunder
då är du lika nära där inunder.
Och for jag dit där morgonsol upprinner,
du strax mej finner.
5. Och om jag mej till nattens mörker vände,
så blev den ljus lik dagen som du tände,
ty mörkret inför dej som allting märker
är inget mörker.
6. Låt denna tanke tröst och visdom väcka,
men mej för synd och själviskhet förskräcka.
Mitt hela liv jag vill till dej frambära,
dej, Gud, till ära!
DEN TRÖST ÄR STOR
Den tröst är stor,
att saliga är de
som hör ditt ord, bevarar det och tror.
Jesus, låt nu detta ske!
Ge oss ditt liv,
Andens röst i vårt bröst,
så vi av ordets saft
må växa till i kraft,
nåd utöver nåd nu får
och till trons fullbordan når,
genom dej i himlen står!
DU LÅGA SOM GUDS KÄRLEK GER
Du låga som Guds kärlek ger,
du visdom från det höga
som kom till dina vittnen ner,
lys upp vårt inre öga!
Kring livets ord vi samlats här,
så visa oss att Kristus är
Guds löftens Ja och Amen!
Vår himlafarne Frälsare
har lovat oss vad du vill ge,
så fyll oss allesamman!
HAN LEVER! VILKET SEGERBUD!
Han lever! Vilket segerbud!
Min Gud är en försonad Gud
som dödat fiendskapen!
Min Jesus dog en segerdöd:
åklagaren full bot han bjöd
och knäckte mörkrets vapen.
Hans röst,
hans tröst
ingen jävar,
satan bävar.
Vilken seger:
han var död, men se, han lever!
HELGEDOMEN DET BESKRIVER
1. Helgedomen det beskriver:
Allting är fullbordat nu!
Herren säger det och river
templets förlåt mitt itu.
Förebilder, flytta er,
här är det som väger mer!
Vik ni skuggor, här är solen
och den sanna nådastolen!
2. Jesus dör, och helgedomen
öppnas genom Jesu död.
Vår försoning är fullkommen,
Jesus bruten sönderbröt
det som skilde oss från Gud.
Han som uppfyllt lagens bud
alla våra brott fick sona
när han bar en törnekrona.
3. Jesus har gått in och stannar
i det Allrahelgaste,
frälsar dem Guds lag förbannar,
som en sann Försonare.
Templets förlåt rämnade!
Det är nog, nu kan jag se
att Guds Son, så tryckt och slagen
är från död och ångest tagen.
4. Med sitt eget blod han träder
fram på vår försoningsdag
som en Bror som för oss beder,
skänker oss Guds välbehag.
En gång får jag döende
ärans himmel öppen se!
Ärans konung burit skammen,
evigheten svarar: Amen!
5. Medlaren min synd fått bära,
skulden han mej löst ifrån.
Evigt lov och evig ära
tillhör dej, Guds egen Son!
Det är nog! Halleluja!
Sjung min själ, ja sjung nu glad:
Jesus genom dödens smärta
gav mej tillgång till Guds hjärta!
HÄR UTAN SKY OCH SKUGGA
1. Här utan sky och skugga
i salig, himmelsk fred,
här ville Petrus bygga
och aldrig stiga ned.
Här vore gott att bo!
Här vill vi också vara,
förbli i helgons skara,
i oavbruten ro!
2. Men, Petrus, sådan boning,
den kräver Guds Sons blod.
Vår frälsning och försoning
går fram ur korsets flod.
Du måste stiga ned!
Med Jesus får vi lida,
men också glatt förbida
Guds ljusa frid och fred.
3. Nu kan du världen svara:
Vi Jesus sett och hört,
på berget uppenbarad.
Vi ingen vilsefört!
Av diktad fabel blev
ej vårt förstånd bedraget,
och Gud har själv behagat
att syna vad vi skrev.
4. Och darrar än ditt öra
av korsets hammarslag,
du kan från himlen höra
Guds röst varenda dag.
Ja, själva dödens natt
av Herrens klarhet brinner,
när Anden oss påminner
att Jesus är vår skatt.
5. Du Ande som hugsvalar
och i vår natt och nöd
om Jesu klarhet talar
och om hans kors och död:
mitt hjärta genomträng,
berör mej när mitt öra
kan inget mera höra
i dödens kalla säng.
I DAG VÅR HERRE BLAND OSS BOR
Idag vår Herre bland oss bor,
Guds Son har kommit som vår bror,
Gud vare pris och ära!
Nu är han född i Davids stad;
det barn som änglarna tillbad
är oss välsignat nära!
Kom du
som nu
vill förstå den
stora nåden,
låt ditt öga
möta ljuset från det höga!
KRISTNA, SJUNG VAR ÄN NI BOR
Kristna, sjung var än ni bor:
Gud, vår Gud är evigt stor,
helig, mäktig, god och vis,
honom tillhör lov och pris!
Evig glädje får vi ha,
Gud är stor, halleluja!
Alla himlar svarar: Ja!
NU FÅR MED GUD SEJ GLÄDJA
VID BARNAFÖDERSKORS KYRKOGÅNG
1. Nu får med Gud sej glädja
den lyckliga, som än
tillbedjande får träda
fram inför Skaparen!
Guds godhets lov sjung ut,
all sorg och suckan vike,
ja, sjung om nådens rike
i lovsång utan slut!
2. O du som smärtan drivit
till tunga ack och ve
nu helt lycksalig blivit
när du ditt barn fått se,
när du i kärlek stor
till Herren och de dina
fått glädje efter pina,
som människa och mor!
3. Så kan du rent av glömma
den värk där du blev stödd.
Låt jubelropen strömma:
En människa är född,
som evig arvsrätt fått
till härlighetens rike,
ett hopp förutan like,
så obeskrivligt gott!
4. Se, barn är Herrens gåva
och livsfrukt nådelön!
Nog får vi Herren lova
för barn och barnabön!
Ja, ropa, när din grav
ej mer ditt stoft kan spärra:
Se, här är jag, o Herre,
med barnen du mej gav!
5. Sjung: Pris och lov och ära
i tid och evighet
till dej jag vill frambära,
som såg min utsatthet!
O Gud, så rik på nåd,
ta själv från mina läppar
den bön som ej vill släppa
ditt ord och dina råd!
6. Till dej, all kärleks låga,
till dej, min store Gud,
min själ av all förmåga
i tack sej sträcker ut.
Min lovsång ska du ha,
den Förste och den Siste,
den enda kraft jag visste,
mitt allt! Halleluja!
VÅR HERRE, SOM I EDENS LAND
Vår Herre som i Edens land
bad första brud och förste man
att stå varann så nära,
kom med välsignelse till dem
som vill i kärlek bilda hem,
ditt stora namn till ära,
så de
både
lusten, nöden,
intill döden
lär sej dela,
så din nåd bär upp det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar