tisdag 7 oktober 2014

Jensen

GUSTAV MARGERTH JENSEN
1900-talet




















DET SKALL EJ SKE MED MÄNSKLIG MAKT




1. Det skall ej ske med mänsklig makt,
men genom Anden, har du sagt.
Oss, Herre, med din Ande stärk,
ty skört och svagt är mänskors verk.

2. Vår kraft och makt förgår med hast;
vårt eget verk snart åter brast.
Av död och grav ej Anden vet,
hans verk står fast i evighet.

3. Han sanningen på denna jord
befäster med sitt allmaktsord.
Oss med din Ande föd till liv
och oss hans vapenrustning giv.

4. Han värnar kyrkans gamla hus,
så det består i stormens brus,
med dopets bad och korsets ord
och bröd och vin på nådens bord.

5. Det skall ej ske med mänsklig makt,
men med din Ande, har du sagt.
Så ber vi: töm oss på allt vårt
som är för skrymmande och hårt.

6. Och fyll oss med din Ande god,
giv med din högra hand oss mod
och skapa av oss, Herre kär,
ett Andens hus, en Andens här.













GUD SIN EGEN SON OSS GAV




1. Gud sin egen Son oss gav
nu i juletider,
därför sej ett lovsångshav
över jorden sprider,
därför hör vi än i dag
vad Guds Son oss lärde:
ge, ja, ge till Guds behag,
ge, och ge med glädje!

2. Ge åt Gud ditt hjärta hän,
ge och se din nästa,
ge din ovän och din vän,
ge dem av ditt bästa,
ge tills du blir tom och arm,
inget ska du mista,
ge tills du blir rik och varm,
rik när allt ska brista.







HERRE, DU HERRE SKA VÄXA OCH JAG SKA BLI MINDRE


1. Herre, du Herre ska växa 
och jag ska bli mindre.
Om än mitt offer är litet, 
jag gläds i mitt inre.
Ringaste vän
fröjdas med brudgummen än,
när det till bröllopet ringer.

2. Du kommer ovanifrån 
och är upphöjd för alla.
Himlarnas himlar dej Herre 
och Konung ska kalla.
Jag är av jord.
Tänk, så långt nere jag bor!
Tänk, hur i synd jag kan falla!

3. Dock vill du, Herre, 
i himmelens rike mej glädja.
Gärna du ser mej 
i högtidens festsal inträda,
kallar mej vän,
vill i barmhärtighet än
frälsningens dräkt mej ikläda.

4. Väx för mitt hjärta, Guds Son 
med en krubba till läger!
Väx för min ande, Guds Ord 
som all andekraft äger!
Frigjord från mitt,
fullkomligt salig med ditt,
lär mej att gå dina vägar!

5. Väx för de tallösa släkten 
dit kyrkan du sänder!
Herre, låt alla få se 
dina sårmärkta händer,
samlas i bön,
samlas till högtid så skön,
glädjas med brudgum och vänner!














HERRE, HEMMET DU OSS GAV





1. Herre, hemmet du oss gav
gläder våra sinnen!
Vi varandra håller av,
ler åt glada minnen.

2. Herre, hemmet du oss gav
vill vi trofast värja.
Splittraren och syndens slav
ska ej här få härja.

3. Herre, hemmet du oss gav
må oss finna vakna
för ett samlivs höga krav,
men din nåd ej sakna.

4. Herre, hemmet du oss gav
vi i ljus vill bygga.
Blir det mörkt, din käpp och stav
gör oss ändå trygga.

5. Herre, hemmet du oss gav
må du väl bevara!
Låt oss bortom död och grav
hem till dej få fara!








KONUNG ÄR DU VISST




1. Konung är du visst,
Herre Jesus Krist,
om du bär en törnekrona
eller högt i himlen tronar,
Herre Jesus Krist,
Konung är du visst!

2. Men ditt rike är
ej av världen här.
Du med svärd ej seger vinner,
ej med våld ditt folk du binder,
för av världen här
ej ditt rike är.

3. Sanning är din makt,
all din kungaprakt.
Villigt kommer de du samlat,
hjärtan som i mörker famlat
du dej underlagt
med din sannings makt.

4. Konung, gör mej ren
ifrån lögn och sken!
Låt mej av din sanning vara,
lär mej korsets visdom bara!
Konung, kom hit in!
Rena själen min!

5. I ditt sanningsord
hos ditt folk du bor.
Hjälp oss, konung utan like,
att vi breder ut ditt rike
över hav och jord
med ditt sanningsord.















LÅNGT LYSER ARVET SOM SLÄKTENA SAMLAT




1. Långt lyser arvet som släktena samlat,
arvet av makt och av kunskap och gull.
Tungt har de släpat och strävat och famlat;
arvet sej ökat tills skatten blev full.
Vem ska väl äga den? Ack, vad man strider
att av dess gods få det yppersta fatt!
Ack, vad man strider och blöder och lider!
Skifta, ni syskon, som syskon er skatt!


2. De som fått mest och vill samla och gömma 
får bara händerna fulla av mull 
och ska förgäves om lycka få drömma: höstlöv är allt deras skimrande gull. 
Dela och ge: de som ger och kan dela
vinner sitt arv till det skönaste pris. 
Själva i givandet får de det hela, 
skifta, ni syskon, på broderligt vis. 

3. Han som kom hit från Guds härlighets rike 
gav oss sitt arv intill yttersta skärv. 
Han som den ringaste tjänares like 
vunnit vårt släkte till evigt förvärv. 
Syskon, ni syskon till Människosonen,
smält i hans eldsjäl all hjärtanas is! 
Ge honom lönen för korset och såren,
skifta, ni syskon, på Frälsarens vis. 

4. Arvet av nåd och rättfärdighet hämta,
dela det ut åt en hungrande värld. 
Gå innan klockorna för er ska klämta; 
själv ska han råda och leda er färd. 
Dela, ni himmelens arvingar alla, 
tills på vår jord genom töcken och dis
paradis glimtar och skrankor ses falla.
Skifta, ni syskon, på himmelens vis!
 



LÖST FRÅN GAMLA TRÄLDOMSBAND




1. Löst från gamla träldomsband,
löst till frihet av Guds hand,
kristen, lägg ej på dej sen
något träldomsok igen!
Göm i hjärtat korsets ord,
följ din store vän och bror
och var fri var än du bor.

2. Löst och fri från mänskobud
fråga dej: vad önskar Gud?
Dyrka inte form och skick
som Guds vigning aldrig fick.
Ingen människa tillbed,
gör ej heller själv dej bred,
trampa blott den onde ned.

3. Allt är ert! Ja ditt, märk väl:
var då inte mänskors träl!
Jesus gottgjort Adams fall,
hans och din är världen all.
Barn i huset redan här,
barn till Gud som har dej kär,
köpt med Kristi blod du är,

4. fri, men i all evighet
fäst vid Guds barmhärtighet
- fri och fäst blir samma sak
under hemmets höga tak
- kallad att till Guds behag
tjäna andra varje dag,
fylld av Kristi sinnelag.

5. Du vår Frälsare, hos dej
får en kristen lära sej
att stå frälst från dom och lag
men med svaga vara svag.
Din är äran, Herre, som
tjänande till världen kom
och till tjänst oss vände om!









PÅ DEN UNGE MAN HAN SÅG




1. På den unge man han såg
som invid hans fötter låg,
såg all längtan, allt begär,
fick den unge mannen kär,
den från barnsben fromme som
med sin stora saknad kom,
evigt liv vill fråga om.

2. Jesus har den unge kär,

ser vad han behöver här,
sätter Andens svärd så tungt
i hans hjärtas sjuka punkt:
"Ge de fattiga, min vän,
allt du har och äger än,
kom så hit och följ mej sen!"

3. Herre, du som känner allt

och i kärlek mej befallt
följa dej till evigt liv,
följa dej med rätt motiv,
säkert finner du hos mej
något ont som reser sej,
någon gud som trotsar dej,

4. säg då bara som det är,

fräls mej, du som har mej kär,
lyft din starka frälsarhand,
kapa varje träldomsband,
och om jag på denna färd
såras av ditt skarpa svärd
är din vänskap allting värd.

5. Låt mej bara inte då

bort från dej bedrövad gå,
hjälp mej lämna bakom mej
vad mej hindrar följa dej.
Visa mej ditt offer stort,
som har allt iordninggjort,
för mej öppnat himlens port!

6. Visst, nog undrar jag ibland:

når jag salighetens land?
Men jag tror ditt glädjebud:
"Allt är möjligt för vår Gud!"
Ut ur satans garn mej riv,
nåd utöver nåd mej giv,
låt mej ärva evigt liv!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar